Arvid Vestgöte-Arvodist.
1102
Samtidigt ledde honom emellertid lians fosterlandskärlek in på ett annat verksamhetsfält, der hans arbete blef af större betydelse. Med bekymmer hade han sett, Imru det finska folket efter skilsmässan från Sverige tycktes löpa fara att förlora sitt nationella sjelfmedvetande, och för att i sin mån söka återväcka detta till lif deltog han med ifver i det literära arbete, hvars frakter voro kalendern Aura och tidskriften Mnemosyne, hvarjämte han i Jan. 1821 uppsatte en särskild tidning, Åbo Morgonblad, som skulle blifva ett organ för hans politiska idéer. Han uppmanade deri sina landsmän att bevara och utveckla sin nationella sjelf ständig-het samt att manligt försvara frihet och rätt, och såsom ett medel dertill framhöll han särskildt, att det finska språket borde insättas i sina naturliga rättigheter. Hans djerfva språk väckte den vid denna tid ytterst skuggrädda regeringens missnöje, och Finlands första politiska tidning blef indragen redan efter 8 månaders tillvaro. Arvidssons 1822 i Mnemosyne införda "Betraktelser" hade till följd ett kejserligt reskript, hvarigenom han s. å. utan dom och ransakning skildes från universitetet. Trött på de trakasserier, för hvilka han var utsatt, och misströstande om att kunna uträtta något för sitt land, flyttade han 1823 till Sverige. Förhållandena i Finland voro ännu ej mogna för den pånyttfödelse, för hvilken han arbetade. Men i våra dagar minnes man der med tacksamhet den man, som kämpade en, såsom det då tycktes, fåfäng kamp för idéer, hvilka en senare tid förverkligat.
l Stockholm fick A. snart anställning vid kongl. biblioteket och utnämndes 1843 till k. bibliotekarie. Han egnade sig der hufvudsakligen åt forskning i Finlands och Sveriges häf-der. Bland hans många arbeten må här nämnas: en öfversatt», af Riihs' på sin tid utmärkta arbete Finland och dess invånare (omarbetad uppl. 1827), Lärobok i Finlands historia och geograji (1832), en vigtig urkundsamling: Handlingar till upplysning af Finlands ha f der (1846-58), Förteckning öfver kongl. 'bibliotekets i Stockholm isländska handskrifter (1848, hufvudsakligen efter en af islänningen Jon Sigurdsson uppsatt katalog) samt texten till åtskilliga historiska planschverk (Svenska konungar och deras tidehvarf, Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer m. fl.). Han utgaf jämväl flere andra författares arbeten: "Matthi^e Calonii opera omnia" I-III (1829, 1830, 1833), C. F. Dahlgrens samlade arbeten (1847), Cl. Livijns skrifter (1850) m. fl. Den svenska literaturcn har han dock gagnat mest genom sin samling af Svenska formånger (I-III; 1834, 1837, 1842). - Såsom politisk skriftställare uppträdde A. (psevdonymt) flere gånger, bl. a. i den broschyr-polemik, som på slutet af 1830- och början af 1840-talet fördes rörande Finlands politiska ställning (Finland och dess framtid af Pekka Ku o häri ne n, 1838, och Finlands nuvarande statsförfattn ing af 011 i K e k ä l ä i n e n, 1841). Bland hans öfriga broschyrer må nämnas: Ca-tilina-Crusenstolpe (1843), Catilinariska bref till och från en gammal bekant (1844). - Under
en resa i sitt gamla fädernesland afled han i Viborg 1858. o. E. T.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.