Augsburg. 1) Hufvudstad i det bajerska rcgeringsområdet Schwaben och Neuburg, vid
Wertaclis och Lechs sammanflöde. 57,213 innev. (1875), bland hvilka 3/s äro katoliker och 2/ö protestanter. A. är en bland Tysklands vackraste städer, med präktiga breda gator (Maxi-miliansstrasse m. fl.) samt flere stora torg och springbrunnar, smyckade med konstverk. Bland offentliga byggnader förtjena omtalas: rådhuset, bygdt i renaissance-stil af Höll (1616-1620), med den s. k. "gyllene salen"; regeringsbyggnaden (från 1047), förut biskop ligt residens; domkyrkan, hvilken till sina äldste delar, särskildt bronsportarna vid södra ingången, synes härleda sig från det ll:te årh., men som 1321- 1421 ombyggdes i spetsbågstil med fem skepp; det Fugger'ska palatset (tillhörigt den gamla augsburgiska slägten Fugger) med sina härliga freskomålningar; tyghuset (från 1607) och börsen. Bland vetenskapliga anstalter må nämnas: ett protestantiskt och ett katolskt gymnasium, lyceum, observatorium, seminarium, ett rikt målningsgalleri i det forna Katarina-klostret, Maximilians-museet med antiqvariska samlingar. Bland välgörenhetsanstalter märkes det s. k. ''Fugge-rei" i Jakober-förstaden, hvilket består af 53 hus med 106 bostäder, för lågt pris uthyrda åt fattiga katolska borgare. Det utgör liksom en särskild stad för sig, har egen kyrka, 6 gator och 3 portar. Anstalten inrättades 1519 af tre bröder Fugger. A. drifver liflig handel och har en ansenlig industri. Bland boktryckerier är i synnerhet det, som tillhör familjen Cotta. vidtberömdt. Derifrån utgifves bl. a. den bekanta "Allgemeine zeitung".
Det nuv. A. har uppstått ur deri romerska kolonien Augusta vindelicorum, som anlades af kejsar Augustus 12 f. Kr., efter Vinde-liciens eröfring, och redan af Tacitus omtalas såsom en betydande ort. 1276 förklarades A. för en fri riksstad och uppblomstrade sedan genom handel och industri, konst och vetenskap. Det egde sin högsta glans från midten af det 15:de till midten af det 17:de årh. 1488-1534 var det hufvudort för det schwabiska stadsförbundet. A. är ganska märkvärdigt i reformationshistorien. 1518 hade Luther der ett religionssamtal med kardinal Cajetanus; 1530 hölls der den riksdag, på hvilken Augsburgiska bekännelsen framlemnades; 1548 utfärdade kejsar Karl V derifrån på ny riksdag det s. k. Augsburgiska interim; äfven afslöts der religions-freden d. 26 Sept. 1555, genom hvilken det gjordes slut på det schmalkaldiska kriget. Under trettioåriga kriget besattes A. 1632 af svenskarna, men förlorades åter efter slaget vid Nord-lingen 1634. Det införlifvades med Bajern genom freden i Pressburg 1805. - Ej långt s. ö. om staden ligger Lechfältet, bekant genom tyske kejsaren Otto I:s seger öfver ungrarna 955.
2) Biskopsstift med staden Augsburg till biskopssäte. Det sekulariserades 1803. Stiftet, som skall hafva upprättats redan i 6:te årh., lydde förut under ärkebiskopsstolen i Mainz. Dess besittningar utgjorde 2,220 qv.-kilom. (40 qv.-mil). Sedan 15:de årh. residerade biskopen i Dillingen, men hade katedralkyrka och palats i staden A.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.