Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Augustinus

Ämne: Biskopar, ärkebiskopar och kyrkofäder · Påvar, biskopar, helgon och kyrkliga personer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1333 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Augustinus, Aurelius, biskop i Hippo och den ypperste bland alla de vesterländske kyrkofäderna, föddes 354 i Tagaste, en liten stad i Numidien. Hans fader, Patricius, var hedning. Ehuru utrustad med ovanliga naturgåfvor, visade han likväl i yngre år föga lust för allvarligare sysselsättningar och råkade snart på svåra afvägar. Hans fromma moder, Monika, sökte redan tidigt vinna honom för kristendomen, men hennes bemödanden kröntes i början med ringa framgång. Efter en flerårig vistelse i Kartago och Rom, der A. utbildade sig i vältalighetens konst, begaf han sig till Milano, der biskop Ambrosii varmhjertade och vältaliga predikningar gjorde ett gripande intryck på honom och der han slutligen (387) mottog det kristliga dopet af Ambrosii hand. Kort derefter återvände han till sin hembygd. Der lefde han någon tid i stilla tillbakadragenhet. 391 vigdes han till prest. Fyra år senare valdes han till biskop i Hippo (nära Kartago) och egnade sig nu med all ifver åt uppfyllandet af sina biskopliga pligter. Genom sin väldige andes öfverlägsenhet utöfvade han ock snart ett afgörande inflytande på hela den nordafrikanska kyrkans angelägenheter. Han var äfven outtröttlig i bekämpandet af alla kätterska riktningar, framför allt pelagianismen och semipelagianismen. A. har dock vunnit sina förnämsta lagrar såsom kyrklig skriftställare. Hans många arbeten på det dogmatiska, exegetiska och asketiska området bära vittne om en utomordentlig skarpsinnighet och lärdom. Bland dessa arbeten torde hans De civitate Dei libri XXII, De doctrina christiana libri IV och Confessionum libri XII (på svenska: "Bekännelser om sig sjelf"; Sthm 1860) vara de mest berömda. Utom det sistnämnda äro bland Augustini skrifter försvenskade: Gudeliga betraktelser o. s. v. (1845) samt Handbok och ensliga samtal med Gud (1864). Augustini orubbliga konseqvens ledde honom till antagandet af en och annan lära, som icke stod i öfverensstämmelse med den hel. skrifts utsagor i dess helhet, såsom t. ex. läran om det ovilkorliga nådavalet, eller att Gud af evighet, utan afseende på menniskors fria vilja, utkorat endast vissa till salighet. A. dog 430 i Hippo, under det staden belägrades af vandalerna. J. H. B.