Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Axel

Ämne: Geometri, kurvor och trigonometri · Matematik och geometri

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1373–1374 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Axel (med låg, grav, accentpåförstastafvelsen). Detta ord användes inom flere af naturvetenskaperna för att beteckna en symmetri-linie, d. v. s. en rät linie, i afseende på hvilken en kropps särskilde delar äro i ett eller annat afseende symmetriskt ordnade. Finnas flere sådana symmetri-linier, kallas den förnämsta principal- 1. hufvud-axel och de öfriga sekundära 1. M-axlar. ._..,......

1) Qeom... Hos plana .kroklinier menar man med axel den räta linie, som skär alla mot densamma, vinkelräta kordor midt i tu och således delar figuren i symmetriska hälfter. Parabeln har en axel, ellipsen och hyperbeln tm, kallade konjugataxlar. Hos ellipsen äro de alltid ,olika stora och benämnas stor- och lill-axel. l,cirkeln är hvarje diameter en axel. - Hos kroppar är axel en rät linie, som går genom medelpunkterna .till alla., mot denna, .linie .vin-kelräta plana, afskärningar. I denna mening kan man tala om axlar hos kuben, den regu-liera pyramiden, prismat, oktaedern, ellipsoiden, paraboloiden m. fl. Kan kroppen anses vara uppkommen genom en plan figurs rotation omkring en rät linie, som ligger i figurens plan, är denna linie naturligtvis kroppens axel, såsom, förhållandet är hos t. ex., cylindern, könen och sferen.

.2) Kristalloyr. En genom medelpunkten på en .kristall dragen linie. . SeK i i s t a 11 o g ra f i.

3) Mek..- a) Principal-axel. Om från en punkt af en kropp räta linier dragas, i olika riktningar., samt från den gifne punkten på dem afsättas stycken, omvändt proportionella mot qvadratroten ur. tröghetsmomentet i afseende å motsvarande linie, så innehållas de så bestämde punkterna på .en ellipsoidisk yta. Kiktnings-linierna för dennas trenne mot hvarandra vin-kelräta figuraxlar äro kroppens principal-axlar, r- b) Rotations-axel är den räta linie, som sammanbinder de punkter af en roterande kropp, hvilka icke deltaga i kringv-ridningen, och kring hvilka de öfriga punkterna be skrifva cirkelformiga banor. -När rotationsaxeln oupphörligt förändrar ställning, säges han vara en "ögonblicklig rotations-axel". Om en cylinder rullar på ett plan, är denne axel just ber örin gslinien mellan båda, men ingalunda, som man skulle kunna tro, cylinderns figuraxel. G, E. D.

4) Astron. Med en himlakropps axel förstås den tänkta linie, -kring hvilken himlakroppen

roterar;.....Således, är. jordens geografiska axel

(jordaxeln) den räta linie, som går genom hennes .geografiska .poler,. Jordens axel är (liksom de öfrige planeternas) under jordens rörelse kring solen ständigt parallel med sig sjelf,, oafsedt de^ -små- afvikelser, som kallas precessipn och nutation.^. Yerldsaxeln är den tänkta linie, kring -hvilken hela himmelssferen verkställer sin

skenbara dagliga rörelse. Den sammanfaller med den förlängda jordaxeln. De punkter, der verldsaxeln skär himmelssferen, kallas dennes nordpol och sydpol. Ekliptikans, eqvatorns, horisontens axlar kallas de linier, som, gående genom dessa cirklars medelpunkter, stå vinkelrätt mot deras plan.

5) Fys. 1) Magnetisk axel kallas den linie, som förbinder båda polerna på en magnet. Emedan jorden sjelf är magnetisk, och hennes magnetiske poler icke sammanfalla med de geo-grafiske polerna, kan man tala om "jordens magnetiske axel", hvilken följaktligen är en annan än hennes geografiske. - 2) Axel till en sferisk spegel kallas hvarje rät linie, som från någon punkt på spegeln dragés till dess. medelpunkt. Af dessa linier-är den, som träffar spegelns midtpunkt, hufvudaxeL Axeln till en sferisk lins är hvarje rät linie, som går genom linsens "optiske medelpunkt" (se Lins). Hufvudaxel benämnes den af dessa linier, som förenar medelpunkterna till de b å d a s fe r i s k a ytor, af hvilka linsen begränsas. - 3) Optisk axel. Betraktar man ett föremål genom en s. k. dub-belbrytände kristall, t. ex. en kalkspat, så ser man i allmänhet tvänne bilder af föremålet, hvilka vexla till inbördes läge, -när kristallen kringvrides. I hvarje sådan kristall finnes emellertid en eller två bestämda riktningar, efter hvilka ljuset framgår utan att sönderdelas eller gifva upphof åt tvänne bilder. Ser man genom kristallen i någon af dessa riktningar, får man således enkla bilder af föremålen, Dessa-riktningar kallas optiska axlar. Somliga dubbelbrytande kristaller, såsom kalkspaten, bergkristallen och turmalinen, hafva endast en optisk axel, medan andra,, såsom gipsen och fältspaten m. fl., hafva två sådana. På grund af denna olikhet indelar man de dubbelbrytande kristallerna i en-axiga och två-axiga. - Se Dubbelbrytning, Kristallografi, Polarisation. ...... " jt. B.

6}.Bot. Se Stam. .,.

Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.