Bäckseda (ej Bexheda), socken i Jönköpings län, Östra härad. Arealen 4,476 hekt. (9,067 tnld). 32 1/4 ofm., 25 1/4 fm. mtl. 851 innev. (1877). Jämte Näsby utgör det ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift, Östra härads kontrakt.
1. Bäckström, Per Olof, ämbetsman, historisk författare, född d. 21 Dec. 1806 i Stockholm, blef 1822 student i Upsala, tog 1828 kansliexamen, ingick 1829 som e. o. amanuens i Kongl. biblioteket och utnämndes 1833 till kopist i Kongl. kansliets kolonialdepartement, der han 1838 befordrades till protokollssekreterare. 1840 utnämndes han till notarie i Förvaltningen af sjöärendena samt blef 1845 tillförordnad och 1853 ordinarie amiralitetskammarråd. Under riksdagarna 1840---58 var han sekreterare i expeditionsutskottet, och 1862--67 hade han samma befattning i konstitutionsutskottet. -- B. har gjort sig känd såsom en framstående författare och samlare, företrädesvis på det historiska området. Af hans arbeten må nämnas: Historisk almanack för fruntimmer (1839), Stockholm (1841, text till 41 planscher), Svenska folkböcker: sagor, legender och äfventyr (1845--48), Öfversigt af de europeiska staternas historia sedan år 1815 (1862-65), De europeiska staternas politiska historia under åren 1816--66, i sammandrag (1867), Tidsbilder; historisk läsebok för äldre och yngre (1869--74) samt 13:de--17:de delarna af det af C. G. Starbäck började arbetet Berättelser ur svenska historien (1875--77), omfattande tiden från Kristina till Karl XII.
2. Bäckström, Per Johan Edvard, den förres son, skald, föddes d. 27 Okt. 1841 i Stockholm, blef 1860 student i Upsala, tog 1863 kansliexamen samt ingick s. å. såsom e. o. amanuens i Riksarkivet och Kongl. biblioteket. Han lemnade dock snart tjenstemannabanan för att helt och hållet egna sig åt literaturen. 1863--73 var han medarbetare i Ny illustrerad tidning, 1863--74 musikreferent i Aftonbladet, 1876 redaktör af "Teater och musik" samt 1877 redaktör af "Nu". Sistnämnda år valdes han af Svenska akademien till redaktör af Post- och inrikes-tidningar, hvilken befattning han tillträdde vid 1878 års början. 1870--77 hade han årligen understöd af nämnda akademi. -- Redan under sin studenttid utgaf B. ett häfte Skaldeförsök (1860) samt lemnade bidrag till kalendrarna "Isblomman" (1861) och "Sånger och berättelser af nio signaturer" (1863). Han var äfven en verksam medlem af det literära studentsällskap, som 1860 under namnet N. S. stiftades i Upsala. 1870 utkommo hans Lyriska dikter, och 1876 utgaf han Sånger och berättelser, hvilka bägge mycket välvilligt mottogos af allmänheten. Den sistnämnda samlingen innehåller bl. a. åtskilliga episka dikter på både vers och prosa. I "Literärt album" (1877) finnas några af B. författade Elegier, i italiensk stil. Många bland hans lyriska sånger hafva tryckts särskildt, såsom text till musik af A. Lindblad, L. Norman, Aug. Söderman, Fr. Arlberg, van Boom och andra tonsättare. B:s dramatiska arbeten, hvilka samtliga uppförts å de kungliga teatrarna, äro följande: En krona, Evas systrar, Första maj och Fången på Kallö -- hvilka gemensamt utgåfvos under titeln Dramatiska studier 1870 --, Carinas ljus (1871), De förtryckta (1872), Mellan bröderna (1873), En julgran (1875) och slutligen sorgespelet Dagvard Frey (2 upplagor 1877). Det sistnämnda, som är B:s största arbete, har rönt en ovanlig framgång såväl i Stockholm som i Helsingfors. Interiören "Evas systrar" har spelats äfven i Helsingfors, Köpenhamn och Kristiania. B. har dessutom gjort förträffliga öfversättningar af flere franska skådespel, näml. af "Le lion amoureux" ("Det besegrade lejonet", 1875) och "L'honneur et l'argent" ("Hedern och penningen", s. å.), bägge af Ponsard, "La fille de Roland" ("Rolands dotter", 1876), af H. de Bornier, samt "Hernani" (1877), af Victor Hugo. Han har derjämte öfversatt Henrik Ibsens sorgespel "Fru Inger till Östråt" (1877, otryckt).