Baltimore

*Baltimore (»Monumental city») hade 434,439 innev. 1890 och var då Marylands största och unionens sjunde stad. Det var 1870 unionens sjette (ej tredje) stad (näst New York, Filadelfia, Brooklyn, Chicago och S:t Louis) och har sedan öfverflyglats af Boston. F. n. (1895) har den, sedan flere förorter införlifvats med den, öfver 500,000 innev. 1890 funnos 5,258 fabriker, med 83,091 arbetare och ett tillverkningsvärde af 148 mill. doll. Vigtigast äro de 40 fabrikerna för konservering och inläggning af ostron, frukt m. m. (8,5 mill. doll.), skräddareverkstäderna (15 mill. doll.), 65 gjuterier, bessemerverk och mek. verkstäder (4,7 mill. doll.), tobaksfabrikerna (5,9 mill. doll.) och slagterierna (4,3 mill. doll.). Segelduksfabrikerna i och vid staden sysselsätta 6,000 arbetare och lemna 3/4 af all i unionen tillverkad segelduk. 1891 infördes för 18,27 mill. doll. och utfördes för 79,5 mill. doll. (mjöl, majs, bomull, kött, fläsk och fett, ostron, hvete, tobak och tobaksfabrikat). B. har näst New-York den största spanmålsexporten vid Atlantiska kusten. Stadens handelsflotta räknade 1890 990 segelfartyg, om 55,425 tons, och 163 ångfartyg, om 57,2201. Från staden utgå 7 jernvägslinier, af hvilka några gå genom tre långa tunlar under staden. Midt igenom staden, mellan de B. and Ohio railroad co. tillhöriga jernvägslinierna, har man 1895 anlagt en 11 km. lång (deraf 2,5 km. underjordisk) elektrisk jernväg, ett hittills enastående försök att lämpa den elektriska kraften för större jernvägsdrift. Den väldiga elektriska verkstaden, som gifver den drifvande kraften, står vid banans ena ände och inrymmer 11 ångpannor, om 250 hästkrafter hvardera. Strömmen föres till lokomotivet genom luftledningar, mot hvilka ett slags såla glider med elastiskt fäste i lokomotivets öfre del. Strömmen återgår till kraftkällan genom lokomotivets hjul, jernvägsskenorna och en stor kopparledning. Störst bland B:s välgörenhetsinrättningar äro det af Baltimoreköpmannen Johns Hopkins (d. 1873) med 3,5 mill. doll. doterade sjukhuset (öppnadt 1889) samt stadens fattighus (Bay view asylum) för 1,200 fattiga. Af B:s undervisningsverk må nämnas Johns Hopkins university (till hvilket Hopkins testamenterade öfver 3 mill. doll.), som f. n. består af 2 fakulteter, den filosofiska (öppnad 1876) och den medicinska, som trädde i verksamhet 1893 och står i samband med det ofvannämnda sjukhuset samt har en till största delen af amerikanska damer samlad donation af omkr. 500,000 doll., vidare en annan medicinsk skola, en apotekare- och en tandläkareskola, 2 katolska colleges (Loyola och S:t Mary's), 2 för qvinnor afsedda högre läroanstalter (Woman's college och Bryn Mawr school), ateneum, som jämte stadsbiblioteket innehåller Marylands historiska förenings samlingar och lokaler för konstutställningar, det för konstslöjdens utveckling afsedda Maryland institute, med bibliotek, ritskola och verkstäder, Peabody institute (stift. 1857), med ett bibliotek på omkr. 120,000 bd, Enoch Pratt free library (grund. 1882), omkr. 140,000 bd, samt Vetenskapsakademiens naturhistoriska museum. Omnämnas förtjena äfven W. F. Walters (delvis för allmänheten tillgängliga) konstsamlingar af olika slag, bland de största och dyrbaraste någon enskild person eger i Amerika.