Banda-öarna l. Banda, en nederländsk, till Molukkerna hörande ögrupp i Banda-sjön, s. om Ceram, emellan 3° 50' och 4° 40' s. br. samt 128° 40' och 129° 50' ö. lgd. Arealen 22,647 qv.-kilom. (411 qv.-mil). 274,337 innev. (1871), af blandad härkomst. Till B. höra Neira, Lontor (Stora Banda), Gunong Api, Ai, Run, Rosingein, Kapal, Pisang, Sjetan och Karaka - alla små öar af vulkaniskt ursprung. Af karakteristiska växter är i synnerhet muskatnöt-trädet (Myristica moschata) vigtigt. Det är i sjelfva verket detta träd, som gifver öarna deras betydelse. Utförseln af muskatnötter beräknades 1870 till ett värde af 557.447 floriner (omkr. 800.000 kr.). Regeringen har sitt säte på Ön Neira, som eger en frihamn af samma namn. B. upptäcktes 1512 af portugiserna, men eröfrades i början af 17:de årh. af holländarna, som utrotade hela den infödda befolkningen, emedan hon ej ville foga sig efter deras monopolsystem.
Nordisk familjebok · första upplagan
Banda-öarna
Ämne: Öar och ögrupper · Geografi: öar, kuster, Afrika och Indien
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1507 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗