Bandit (Ital. bandito, eg. bannlyst, landsförvisad), stråtröfvare, lönmördare, bof. Ursprungligen nyttjades ordet om dem, som landsförvisades för sin frihetskärleks skull, och var synonymt med bravo, tapper man. Sedermera började det användas om landsförvisade i allmänhet och särskildt om stråtröfvare och legda mördare. Numera hafva såväl bandito som bravo endast dålig betydelse. - De italienske banditerna "bildade fordom ett slags skrån, som hade sina egne lagar. Trots den nuv. italienska regeringens ansträngningar frodas "banditväsendet ännu i åtskilliga delar af halfön.