Barthélemy [-mi]. 1) Jean Jacques B., fransk fornforskare, f. 1716 i Provence, d. 1795 såsom direktör för det kungliga medaljkabinettet i Paris. 1754--57 företog han med kungligt understöd en resa i Italien och kom derunder i stor ynnest hos Choiseul (sedermera minister), hvilken genom ett årligt understöd satte honom i tillfälle att, ostörd af näringsbekymmer, egna sitt lif åt lärda arbeten. Revolutionen beröfvade honom större delen af hans inkomster, och han var nära att blifva ett af hennes offer. Särdeles förtjenstfulla äro B:s undersökningar om det palmyrenska alfabetet och om feniciska mynt, hvilka undersökningar innehållas i hans Oeuvres diverses (1798). Mest bekant är han för sin Voyage du jeune Anacharsis en Grèce (1788; se Anacharsis), hvilken bok öfversattes på nästan alla europeiska språk (på svenska, 1825--26, efter Meyniers sammandrag, 2 dlr). -- 2) François, markis de B., fransk statsman, f. 1747, den förres brorson, och uppfostrad af denne. Han var först legationssekreterare (bl. a. länge vid den franska beskickningen i Stockholm), blef sedan minister i Schweiz och deltog 1795 i fredsslutet i Basel. 1796 vald till medlem af direktorium, återvände B. till Paris, men blef efter Augereaus kupp (d. 18 Fructidor) häktad och, jämte Pichegru, Carnot m. fl., dömd till deportation. Han lyckades dock fly till England. Derifrån återkallades han 1799 af Napoleon och blef af denne 1800 insatt i senaten. Efter restaurationen blef han pär och efter "de hundra dagarna" statsminister och markis. Död 1830.