Bartholomaeus de Martyribus, en af den romersk-katolska kyrkans frommaste män under det 16:de årh., föddes år 1514 i Lissabon. Tillnamnet "de Martyribus" fick han efter den så benämnda kyrka, i hvilken han frambars till dopet. Vid 14 års ålder ingick han i dominikan-orden. Efter att ha innehaft flere kyrkliga värdigheter upphöjdes han, ehuru mot sin vilja, till ärkebiskop i Braga. I detta vigtiga ämbete utvecklade han en synnerligen stor kraft och duglighet, på samma gång som han med mycken sjelfuppoffring egnade sig åt sjukas och fattigas vård. Sedan han i 24 års tid stått i spetsen för sitt lands kyrkliga styrelse, afsade han sig frivilligt sin ärkebiskopliga värdighet och lefde sedan till sin död, 1590, som en ringa munk i ett af honom sjelf stiftadt kloster, egnande sig åt undervisning och välgörenhet. B. var äfven en ganska produktiv skriftställare. Hans Stimulus pastorum (2:dra uppl. 1870) och Compendium vitae spiritualis torde vara bland hans mest bekanta skrifter. J. H. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Bartholomaeus
Ämne: Biskopar, ärkebiskopar och kyrkofäder · Påvar, biskopar, helgon och kyrkliga personer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 20 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗