Basuto

*Basuto (sing. mosuto), en till östbetsjuanerna bland bantu-(kaffer-)folken hörande folkstam i Syd-Afrika, hvars område, Basutoland, ligger mellan Oranjefristaten, Natal, East-Griqualand och Kapkolonien. Arealen utgör 30,420 qvkm., med 218,900 innev. (1891), af hvilka endast 578 hvita, emedan kolonisering af européer är förbjuden. Landet genomdrages i hela sin längd af Malutibergen (Mountaux-Sources, 3,400 m., och Machacha, 3,000 m.) och Oranjefloden samt har bördig jord och ett tempereradt, sundt klimat. Det exporterar spanmål, nötkreatur, ull och hudar till ett värde af omkr. 100,000 pd st. årligen. Basutoland, som är en britisk skyddsstat, har en britisk kommissarie, som sorterar direkt under Kapkolonien guvernör. Under honom förvalta höfdingar landet. Statsinkomsterna utgjorde 1893: 43,667 pd st., deraf 18,000 pd tillskott från Kapkolonien, utgifterna: 41,300 pd. Regeringens säte är Maseru, vid Caledonfloden, med 862 innev., af hvilka ett hundratal européer. Basutofolket uppstod i början af 19:de årh. af rester af flere betsjuana-stammar, som Motlume förenade under sitt välde. Han efterträddes omkr. 1828 af Moschesch, som från sitt ointagliga klippfäste Thaba-Bosigo försvarade sig i 40 år mot boers och briter, men 1868 ställde sig under britiskt skydd. Basutoland blef en del af Kapkolonien. Men då dennas regering 1878 fordrade, att basuto skulle utlemna alla eldvapen, utbröt ett uppror, som Kapkolonien ej förmådde undertrycka. Den afstod derför 1883 från Basutoland, som 1884 ställde sig under direkt britiskt skydd.