Bergfalk, Per Erik, universitetslärare, rättslärd, föddes d. 4 Febr. 1798 i Öfver-Selö prestgård i Södermanland, blef 1816 student i Upsala, 1824 filos. magister, 1830 juris kandidat samt 1832 licentiat och docent i den juridiska fakulteten. Utnämnd till adjunkt 1833, bestred han sedermera under många lästerminer de till jurisprudentiae, oeconomiae et commerciorum professuren hörande föreläsningarna och examina, tills han 1838 blef ordinarie innehafvare af denna lärarebefattning. Sistnämnda år blef han juris utriusque doktor samt ledamot af Vitterhets historie och antikvitetsakademien. Åren 1838, 1839, 1842, 1843 och 1845 deltog han i kyrkolagskomiténs arbeten, tjenstgjorde som sekreterare i konstitutionsutskottet under riksdagen 1840--41 och var ledamot af lagberedningen 1844--48. 1857 valdes han till rikets ständers justitie-ombudsman, men undanbad sig detta förtroende. 1858 utsågs han till ordförande i den året derpå i verksamhet trädda författningskommissionen, från hvilket uppdrag han på begäran entledigades 1868. År 1861 tog han afsked såsom emeritus från professorsämbetet. 1858 blef han ledamot af Vetenskaps-societeten i Upsala och 1862 ledamot af Vetenskaps-akademien. -- B:s
flesta skrifter äro akademiska disputationer och program samt större och mindre uppsatser i tidskrifter ("Frey", "Skandia", "Nordisk universitets-tidskrift", "Svensk tidskrift" m. fl.). De förnämsta äro: Om svenska jordens beskattning t. o. m. början af 17:de årh. I. (1832); Om försvarslösa personers behandling enl. k. förordningen af d. 29 juni 1833 (1833); Kritik öfver Geijers Svenska folkets historia, I och II, samt Strinnholms Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider I. ("Skandia", 1834); Om svenska städernas författning och förvaltning (1838); Om svenska postinrättningens uppkomst och utbildning från 1636 till kon. Karl XII:s död 1718 (först tryckt som inträdestal i Vitt. hist. o. antiqv. akademiens handl. 1838; särskildt utgifven 1859); Kritik öfver Nordströms Bidrag till den svenska samhällsförfattningens historia ("Frey", 1841); Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar ("Frey", 1842); Om den ungerska urbarial-författningen ("Frey" 1842); Något om guldets framtid (1853; omarbetning af ett samma år utgifvet akademiskt program med titeln Skall guldåldren återkomma?), Bidrag till de under de sista hundrade åren inträffade handelskrisers historia (i "Nord. universitets-tidskrift", V: 4, 1859). Såsom rättshistoriker intager B. en mycket framstående plats genom sin samvetsgranna och grundliga forskning.