Bergfalk

*Bergfalk, P. E., afled i Stockholm d. 31 Jan. 1890. — B:s intresse, som räckte till för nästan alla områden af menskligt vetande, omfattade företrädesvis fäderneslandets häfder. Särskildt var han den grundligaste kännaren af vårt lands ekonomiska författningar och framlade ett varaktigt bevis derpå i det genom Författningskommissionen utgifna »Sammandrag af gällande författningar angående finansverket» (2 hftn, 1866–68), hvilket till en stor del utarbetades af honom. För öfrigt »uppenbarade B:s författareskap blott fragmentariskt vidden och djupet af hans forskning och insigter». Stundom meddelade han frukterna af sitt vetande i den enkla formen af en anmälan eller en recension af ett arbete, men denna blef genom sina tillägg eller sin sakrika kritik af ett beståndande värde. Exempel derpå äro recensionerna af Geijers, Strinnholms och Nordströms verk. Ännu i sin sena ålderdom framträdde han offentligt med uppsatser, såsom Ett högätts-väldes fall (i »Sv. tidskr.», 1875), med anledning af den då utkomna 3:dje delen af Carlsons historia, Ett och annat om norska och svenska privaträttens källor (i »Nord. tidskr.», 1879), med anledning af Auberts skrift »Den norske privatrets Almindelige del», och 1882, vid 84 års ålder, utarbetade han en historik öfver penninggärderna, hvilken publicerades i »Upsala univ:s årsskr.» för 1894 under titeln Om utomordentliga penningehjälper till kronan under sekstonde århundradet och början af det sjuttonde.