Bergs-lag, förvaltn., distrikt, som har privilegium på bergshandtering. I Sverige finnes ett silfverbergslag, Sala bergslag, ett kopparbergslag, Falu bergslag, och 17 tackjernsbergslag (bergslager), nämligen 2 i Vestmanlands, 10 i Örebro, 2 i Värmlands, 1 i Jönköpings, 1 i Kopparbergs och 1 i Gefleborgs län. Tackjernstillverkningen har af ålder ansetts böra koncentreras inom vissa distrikt eller bergslag, hvaremot anläggning af stångjernsverk (bruk, der tackjern arbetas till stångjern) enligt regeln skulle ega rum utom bergslagen, hvars skogar voro afsedda företrädesvis för jernhandteringens modernäring, tackjernstillverkningen. Denna bedrefs af de smärre jordegarna, bergsmännen, i de trakter, som ligga närmast grufvorna. Vissa skattefriheter åtnjötos af dem för deras inom tackjernsbergslagen befintliga jord. Deremot voro de förbundna att uppehålla tackjernsblåsning i hytta. Enligt en k. förordning 1859 är bergshandteringen numera fri, och den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills ansågs åligga bergsmansjorden, upphörde. De nuvarande hyttelagen inom tackjernsbergslagen äro icke tvungna föreningar, hvadan lott i hytta kan förvärfvas och innehafvas utan sammanhang med bergsmansjord. -- Namnet bergslag gifves stundom äfven åt icke privilegierade distrikt, inom hvilka bergsbruk är hufvudnäring.
Nordisk familjebok · första upplagan
Bergs-lag
Ämne: Ämbetsverk, ämbeten och tjänstemän · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 303 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗