Bergsöe, Jörgen Vilhelm, dansk skald och romanförfattare, f. den 8 Febr. 1835 i Köpenhamn, der fadern då var föreståndare för den kongl. porslinsfabriken, blef 1854 student i Köpenhamn, der han först studerade medicin, derefter naturvetenskaperna och 1864 promoverades till filos. doktor. Två år förut hade han gjort en resa till Italien för att studera Medelhafvets fauna, och vid sin hemkomst offentliggjorde han resultatet deraf i Philichthys Xiphiae (1864) och Iagttagelser om den italienske tarantel og tarantismens historie i middelalderen og nyere tid (i "Naturhistorisk tidsskrift"; 1865). Hans vetenskapliga verksamhet afbröts emellertid snart af en ögonsjukdom, hvilken 1866 beröfvade honom synförmågan, och ehuru numera så till vida botad, att han kan se, är han likväl satt ur stånd att återgå till sina naturhistoriska studier. Under sin blindhetstid började han bearbeta en del estetiska utkast från yngre år och fördes derigenom in på ett område, der han inom kort skulle göra sitt namn populärt. Från och med 1866 har han utgifvit dels flere band dikter (I ny og næ, Hjemvee, Blomstervignetter), dels en följd af större och mindre berättelser: Fra piazza del popolo (I--III, 1866; öfvers. till svenska: "Från piazza del popolo", 1871), Fra den gamle fabrik (I, II, 1869; "Den gamla porslins-fabriken", 1872), I sabinerbjergene (I, II, 1871), Bruden fra Rörvig (1872; "Bruden från Rörvig", 1876), Gjengangerfortællinger (1872; "Från andeverlden", 1876), I skumringen (1876). För närvarande är B. sysselsatt med sina Italienske noveller (hvilka började utkomma 1874 och i svensk öfversättning 1875) samt med utgifvandet af ett större illustreradt verk: Rom under Pius den niende (börjadt 1874), en frukt af författarens ofta upprepade och långvariga besök i Rom.
Ett féerilustspel af B.: Tornerose, med ämne ur sagan om "Dornröschen" (Prinsessan i den sofvande skogen) i Grimms Kinder- und Hausmärchen, är nyligen (1877) uppfördt på k. teatern i Köpenhamn. -- B. är en i flere afseenden mycket begåfvad skriftställare. En djup känsla för naturen, en skarp psykologisk blick, stor förmåga att fasthålla och framställa det karakteristiska, rik fantasi och en särdeles ledig stil göra honom till en utmärkt berättare. Deremot torde han knappast kunna undgå klander för en väl långt drifven kärlek för det abnorma och en viss fallenhet för det sensationsväckande, ehuru man sällan saknar en verkligt poetisk tanke, äfven der han införer läsaren i en verld af de underligaste händelser och förhållanden. C. R.