Bertòla

Bertòla, Aurelio de' Giorgi, italiensk skald, f. 1753, d. 1798, var först munk, men rymde från klostret och blef, sedan han en tid fört ett kringflackande lif, soldat i den österrikiska armén. Efter några år begaf han sig hem igen och mottogs åter i sin orden. Sedermera befriades han från sitt klosterlöfte, blef lärare vid sjökadettskolan i Neapel och slutligen professor i Pavia. 1787 besökte han Schweiz och slöt der vänskap med Gessner, hvars idyller han öfversatte till italienska. Bland B:s dikter må särskildt nämnas hans Cente favole (1785) och Raccolta di favole ed epigrammi (1788), hvilka öfverträffa hans något fadda idyller och versifierade naturskildringar.