Bestämning, filos., det, genom hvilket något är hvad det är. Bestämningar kunna vara af olika slag. De kunna vara abstrakta (logiska predikat, egenskaper), hvilka äro alldeles detsamma som den bestämde sjelf, blott att man, då man tänker på bestämningen eller, om den bestämde predicerar denna, fäster sig uteslutande vid en sida hos det och för tillfället bortser från hvad det kan vara för öfrigt. För en verldsåsigt, som vill vindicera individualitetens betydelse såsom substantiel, är det af stor vigt att särskildt fasthålla och genomföra denna bestämningens betydelse, att sålunda någons makt ej är annat än den maktegande sjelf, sedd från den sidan att han är maktegande, vilja ingenting annat, än det viljande väsendet, sedt från den sidan att det är viljande o. s. v. Förbiser man detta, blir följden, att man skattar åt menniskans vanliga benägenhet att gifva sjelfständig tillvaro åt (»hypostasera») abstraktioner, hvilken tendens gör sig gällande inom alla områden af det menskliga kulturlifvet. Inom de mer sensualistiska riktningarna har denna sanning väl i allmänhet erkänts (särskildt har den med mycken skärpa och talang framhållits af Hobbes), men den idealistiska riktningen har ofta varit benägen för ett motsatt åskådningssätt, hvilket i all synnerhet gäller om den schelling-hegelska spekulationen. Det är Boströms obestridliga förtjenst, att just i motsats till denna riktning från idealistisk ståndpunkt hafva framhållit den. — Vidare kan en bestämning äfven vara konkret. Den utgöres då antingen af en relation, i hvilken det bestämda väsendet står till något för detsamma mer eller mindre yttre eller ock af ett inre, organiskt moment i detta, som deri ingår, utan att förlora sin sjelfständiga individualitet. Huru ett sådant ingående är möjligt är väl en fråga, beträffande hvilken vetenskapen ej ännu kan anses hafva sagt sitt sista ord. Men fasthåller man individualitetens substantiella betydelse, på samma gång man måste fatta tillvaron som ett helt i sträng bemärkelse, så är fordran på antagandet af en sådan bestämdhet obestridligen gifven. L. H. Å.
Nordisk familjebok · första upplagan
Bestämning
Ämne: Filosofiska begrepp och riktningar · Filosofi, religion och bibeln
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2283 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗