Bifilar

Bifilar (af Lat. bis, två gånger, och filum, tråd) l. Bifilar-magnetometer, fys., ett af Gauss angifvet magnetiskt instrument, bestående af en stor magnetstång, upphängd i midten på tvänne från taket eller instrumentets öfre del nedhängande metalltrådar (se Bifilar-upphängning). Det vertikalplan, i hvilket trådarna skulle ligga, om stången vore omagnetisk, inriktas vinkelrätt mot den magnetiske meridianen. Som emellertid jordmagnetismen sträfvar att ställa stången i den magnetiske meridianen, sno eller vrida sig trådarna något om hvarandra, så att deras nedre ändar komma att ligga i ett annat vertikalplan än deras öfre ändar, och derigenom uppstår mot vridningen (torsionen) en motkraft, hvilken hindrar magneten att fullständigt följa jordmagnetismens inverkan. Följden deraf blir, att magnetstången ställer sig mot den magnetiske meridianen i en vinkel, hvars storlek beror af jordmagnetismens styrka (ju större denna kraft är, dess mindre är vinkeln). Varierar nu jordmagnetismen i intensitet (hvilket nästan oupphörligt är händelsen), så ändrar sig stångens jämnvigtsläge. För att äfven de obetydligaste ändringar skola blifva märkbara, är magneten försedd med en liten spegel, hvilken afbildar en framom instrumentet, och på långt afstånd derifrån, uppställd skala. Spegelbilden betraktas genom en i skalans närhet uppställd tub, som är försedd med hårkors. Observatören ser då, vid förändringar i jordmagnetismen, huru den ene skaldelen efter den andre passerar hårkorset i tuben, och ur dessa förflyttningar kan han beräkna förändringarna i jordmagnetismens styrka (jfr Spegelafläsning). -- Emedan jordmagnetismen verkar snedt mot horisonten, kunna i den förra ske förändringar, hvilka icke inverka på bifilaren. Man kan nämligen tänka sig den jordmagnetiska kraften ersatt af två andra krafter, af hvilka den ena verkar i vertikal, den andra i horisontal riktning. (Se Krafternas parallelogram.) En ändring i den förra kraftens storlek har tydligen intet inflytande på en magnetstång, som kan svänga blott i horisontal-planet. Det är således den horisontale delen af jordmagnetismen eller, såsom man plägar säga, "jordmagnetismens horisontale komponent", hvilkens variationer uppmätas med bifilaren. -- Sådana instrument begagnas ännu på flere magnetiska observatorier och hafva äfven under längre tid varit använda på observatorierna i Stockholm och Upsala. R. R.