Blicher, Steen Steensen, dansk novellist och skald, föddes d. 11 Okt. 1782 i närheten af Viborg. Ehuru han i sin ungdom var mycket sjuklig, tog han studentexamen 1799, och sedan han under en tids vistelse på Falster, der han innehade informatorsplats, genom flitig och stark motion återvunnit sin helsa, tog han 1809 teologie kandidatexamen. 1810 utnämndes han till adjunkt vid Randers' latinskola; men emedan lönen ej räckte till för hans familjs underhåll, tog han afsked redan året derpå och flyttade till Randlev, der han stannade till 1819 såsom arrendator af sin faders prestgård. Sistnämnda år utnämndes han till kyrkoherde i Torning (nära Viborg) och 1826 till enahanda befattning i Spentrup (vid Randers). -- B. hade ett svårmodigt lynne, hvilket fick ständig näring af den dystra jylländska naturen och dessutom förbittrades af hans stora fattigdom samt ett genom hustruns sträfva lynne olyckligt äktenskap. Bekymren i hemmet och en oemotståndlig lust att jaga ökade hans benägenhet att vistas ute på mark och hed under Jyllands nästan alltid stormige och molndigre himmel. Han led djupt af sin sorgliga belägenhet, men han mäktade jämväl uppfatta bekymrens löjliga sida. Till skaplynnet var han i grunden nära befryndad med de sege, allvarsamme och ändå äkta nordiskt humoristiske jutarna. Derför var han synnerligen väl egnad att gifva ett lifligt och friskt uttryck för den egendomliga poesien i det jylländska natur- och folklifvet. Han var ock en ovanligt flitig författare. Hans första literära arbete är en god öfversättning af Macphersons Oisian ("Ossians digte", 1807--09), hvilkas dystra naturskildringar och vemodsfulla lyrik lifligt tilltalade hans skaldelynne. Längre fram utgaf han bl. a. ett band Digte (1814) och senare Sneeklokken, en poetisk nyårsgåfva (1826). Genom dessa arbeten och i synnerhet genom hans noveller -- dels tryckta i tidskrifter ("Nordlyset" m. fl.), dels särskildt utgifna i flere efter hand utkomna småband -- eröfrades, kunde man säga, för alltid en ny provins åt det danska nationalmedvetandet. Synnerligen förträfflig är E bindstouw, en liten serie af berättelser och skaldestycken på det jylländska allmogemålet. Äfven i många bland de på vanlig danska skrifna novellerna (En landsbydegns dagbog, Röverstuen, Hosekrämmeren, Himmelbjerget m. fl.) framträder den jylländske folktypen med en inre sanning och en yttre åskådlighet, som gjort, att man med rätta kallat B. den danska (och norska)
bondenovellens fader. Som dramatisk författare framträdde han genom bl. a. skådespelet Johanne Grey (1825), men utan att göra lycka. Hans noveller hafva blifvit samlade och utgifna i flere upplagor: Samlede noveller (1842--43), Gamle og nye noveller (1846--47), Blichers noveller (3:dje uppl. 1861--62). Hans lyriska skaldestycken äro samlade i två band Digte (2:dra uppl. 1871). -- Under de senare lefnadsåren verkade B. ifrigt för det nationella folklifvets återuppväckande. Han är upphofsman till de patriotiska folkfester och folkmöten, hvilka med sina sånger och tal kunna sägas utgöra en institution i det danska samhällslifvet. Han dog d. 26 Mars 1848, just vid den tid då nationalkänslan slog ut sin fagraste blomma i den fosterländska resningen mot slesvig-holsteinismen. I Viborg restes 1866 en bildstod till hans minne. C. R.