Bögel. 1. Musikt. Se Bygel. -- 2. Byggnadst. Se Bygel.
1. Bögh, Erik, dansk skriftställare, föddes i Köpenhamn d. 17 Jan. 1822. Fadern, som var folkskolelärare, hyllade Rousseaus uppfostringsteorier och lemnade för den skull sonen den fullständigaste frihet, icke minst i fråga om valet af böcker. Den unge B., som hade ett brinnande kunskapsbegär, läste derför utan åtskilnad hvad som kom under hans ögon. Sedan han någon tid varit lärare i ett enskildt hus, genomgick han 1839--41 Jonstrups folkskolelärareseminarium samt fick derefter anställning som skollärare och kyrkosångare i Fuglebergs socken på Själland. Det visade sig dock snart, att denna verksamhet ej passade för B:s lynne och böjelser. Också tog han afsked redan 1844 och begaf sig till Köpenhamn för att bryta sig en ny bana. Under de närmast följande åren var hans lif i hög grad vexlingsrikt; bl. a. uppehöll han sig omkr. fyra år (1844--48) i Sverige, det första halfåret såsom skådespelare (vid Millers sällskap) och sedermera såsom porträttritare. Då han under ett besök i Kristiania 1848 såg en mycket dålig s. k. original-vådevill röna framgång, fick han mod att sjelf uppträda som dramatisk författare. Redan förut hade han skrifvit åtskilliga dikter i "den sorte lyrik", men utan att offentliggöra dem. Hans första arbete för scenen blef en nyårsrevy, Nytårsaften 1848--49, en mot det antiskandinaviska partiet riktad satir, hvilken hade en stormande framgång, ehuru den naturligtvis på ett visst håll framkallade förbittring. Sedan B. skrifvit ytterligare några stycken för Kristiania teater, återvände han på hösten 1849 till Köpenhamn och debuterade der s. å. på Kasino-teatern med Nytårsnatten 1850, som uppfördes mer än trettio gånger för fulla hus. För sistnämnde teater skref han under 1850-talet omkr. femtio vådeviller och större dramatiska arbeten, som alla vunno framgång. De bästa bland dem äro Huldrebakken (1852; "En midsommarnatt i Dalarna", 2:dra uppl. 1856), Et enfoldigt pigebarn (1853), Jomfruen (s. å.), Fastelavnsgildet (1855), Kalifen på eventyr (1857), En kaprice (1858), Geniet fra Odsherred (1859) och Kabinetssekretären (1860). Diktsamlingarna Noget (1853) och Noget mere (1854), utgåfvos, jämte åtskilliga nya skaldestycken, gemensamt under titeln Digte (1855, 4:de uppl. 1869). 1855--60 hade B. den artistiska ledningen af Kasino-teatern, hvilken han i konstnärligt hänseende bragte till en ganska hög ståndpunkt. På hösten 1860 blef han hufvudredaktör af tidningen "Folkets avis", som snart fick sitt abonnent-antal tredubbladt, i främsta rummet till följd af B:s qvicka följetong-serier Dit og dat (särskildt utgifna i 14 årgångar, 1860--73). Ifrån 1877 har han varit medredaktör af tidningen "Dagens nyheder".
1858--71 utgaf B. sina Dramatiske arbeider, i 7 band. Bland dem må utom de redan nämnda framhållas: Redaktionssekretären (1863), På den anden side (1865), Soiréen i Laxgade (1866), Nytårsnat 1869 (1869), Tak! (1870), samt af hans senare teaterstycken Nytårsnat 1875 (1875), Teaternissen (1876) och Fra Sorrento. Sangcylclus (1878). I allt hafva omkr. 100 af B:s stycken blifvit uppförda på Köpenhamns sekundteatrar, och många bland dem hafva varit upptagna och länge hållit sig äfven på svenska och norska skådebanor samt i danska småstäder. -- Bland B:s öfriga arbeten må nämnas: Hundrede viser (1862, 3:dje uppl. 1870), 30 viser till hundrede (1865), Syv foreläsninger (1860, 5:te uppl. 1875), Jonas Tvärmoses ärgrelser (1:sta del. 1864, fullst. 1875; 3:dje uppl. 1877; två svenska öfversättningar 1864), Sören Kierkegaard og S:t Sörensdyrkelsen (1870), Eventyr (1872), Otte nyere foreläsninger (1874, 2:dra uppl. 1875), Udvalgte fortällinger (1876; 2:dra uppl. 1877), 4 årgångar Udvalgte feuilletoner (forts. af "Dit og dat", 1874--77), Mester Oles prädiken (12:te uppl. 1876) och En liden hverdagspostille (3 upplagor 1877).
I karaktersteckningcn är B. klar och skarp, i dialogen är han en mästare. Den epigrammatiska kupletten är likväl det, hvari han allra bäst lyckas. I sammansmältningen af textens och melodiens rytmer är han virtuos. Deremot är han ej särdeles uppfinningsrik -- hans flesta teaterstycken äro af främmande ursprung --, och han har sällan att bjuda på någon invecklad intrig. Både såsom dramatiker och publicist har han ådragit sig många fiender, ehuru hans satir i grunden är ganska godmodig. -- B. är en af den danska literaturens mest betydande representanter i Sverige.
2. Bögh, Karl Henrik, den förres broder, dansk djurmålare, f. i Köpenhamn d. 3 Sept. 1827, var först handtverksmålare, men genomgick sedan Köpenhamns konstakademi, vistades 1860--61 utomlands såsom akademiens stipendiat och fick 1873 titel af professor. Den omständigheten att han först vid mogen ålder fick tillfälle att uteslutande egna sig åt konsten medverkade till att han utbildade sig helt och hållet på egen hand. Han förvärfvade sig dock ett stort välde öfver framställningen af djur, men stod länge efter i återgifningen af landskapet och skadade derigenom totalverkan, i synnerhet i sina större arbeten. Hans mindre djurstycken hafva emellertid gjort lycka genom den humor, hvarmed han förstått att skildra åtskilliga husdjurs (särdeles svinens) lif och egendomligheter. Ph. W.