Böhmiska (och Mähriska) bröder

Böhmiska (och Mähriska) bröder l. Kristi lags bröder (Unitas fratrum) kallade sig en luttrad qvarlefva af de förföljde taboriterna (det ena partiet af Hus' anhängare), hvilken jämte några calixtiner (såsom det andra partiet af Hus' anhängare benämndes) och valdenser år 1457 under Mikael von Bradacz slöto sig tillsammans och bildade ett eget kyrkosamfund efter apostoliskt mönster, med förenklad kult, väl ordnad författning, sträng kyrkotukt och väsentligen biblisk lära. De böhmiske bröderna blefvo emellertid snart utsatta för häftiga och blodiga förföljelser och kunde ofta endast genom att hålla sig dolda i hålor och på andra otillgängliga ställen (hvarför de äfven kallades grubenheimer) undgå en grym död. Det oaktadt tillväxte deras antal i en ej ringa grad, så att de i början af 16:de årh. hade omkr. 200 lokalförsamlingar i Böhmen och Mähren. Under schmalkaldiska kriget (1546) ledo bröderna mycket. Många af dem utvandrade då till Preussen och Polen samt förenade sig (genom förlikningen i Sendomir 1570) med dervarande lutheraner och reformerta. Andra begåfvo sig i början af 17:de årh. till Ungern, der de antogo namnet habaner och under Maria Teresia måste låta införlifva sig med den romersk-katolska kyrkan. Det trettioåriga kriget (1618--48) gaf anledning till att de i Böhmen qvarvarande bröderna blefvo nära nog fullständigt utrotade. Den sista återstoden af detta religionssamfund utvandrade slutligen 1722 till Lausitz och bildade der kärnan af den s. k. evangeliska brödraförsamlingen. -- Den berömde Joh. Amos Comenius (Komensky) tillhörde de böhmiske och mähriske brödernas antal. J. H. B.