Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Bomulls-industri

Ämne: Nordamerikanska städer och industriorter · Länder, orter och folkmängd

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 842–844 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Bomulls-industri. Enligt alla nyare forskningar är Indien bomullens hemland, och sannolikt hemtade kineserna länge bomullsväfnader derifrån. Först i 10:de årh. fick bomullsodlingen en större utsträckning i Kina. I Egypten tyckes bomullen hafva varit okänd till omkr. 500 f. Kr. Alexander den stores tåg till Indien förmedlade bomullens spridning till Grekland och Italien. I 9:de årh. grundlade morerna en betydande bomulls-industri i Spanien, hvilken dock upphörde med deras välde. Den gamla italienska bomulls-industrien antog vid början af 15:de årh. storartade proportioner i Venezia och några närliggande städer. Derifrån kom bomullen till Tyskland, der den i 14:de och 15:de årh. blef föremål för en ansenlig industri. Det är obekant när den först började bearbetas i England, men man vet, att bomullsfabriker funnos i Manchester redan vid midten af 17:de årh. 1764 funnos kattuntryckerier i England, och 1812 voro 4 mill. spindlar i verksamhet derstädes. -- I Amerika torde bomulls-industrien hafva varit urgammal. När den nye verldsdelen upptäcktes af européerna, fans en sådan industri i stor skala hos aztekerna (i Mejico). 1621 anställdes det första försöket med bomullsplantering i de britiska kolonierna i Nord-Amerika, och 1849 uppgick utförseln till mer än 425 mill. kilogr. (1,000 mill. skålp.). F. n. intaga, hvad fabrikernas storlek, förbrukningen af råämne, antalet arbetare och användningen af mekaniska hjelpmedel angår, bomullsspinningen och bomullsväfningen det främsta rummet inom den textila industrien. De voro de första, som gjorde sig till godo den nyare tidens uppfinningar på maskinkonstruktionens område. Spinnmaskinen och den mekaniske väfstolen användes först i bomullsindustrien -- på henne bero t. o. m. deras uppfinning och konstruktiva utveckling --, och från henne banade sig tryck- och appretur-maskinerna derefter väg till andra textila områden.

Bomullsförbrukningen i Europa utgjorde i medeltal årligen:

1846--50 518 mill.kilogr.(1 kilogr. = 2,4 skålp.). 1851--55 704 ""

1856--60 871 mill. kilogr. 1861--65 665 "" 1866--70 1,040 "" 1871--72 1,018 ""

Orsaken till minskningen 1861--65 var inbördes kriget i Nord-Amerika, som betydligt hämmade bomullsproduktionen. Emellertid riktade denna omständighet Englands uppmärksamhet på den indiska bomullsodlingen, och denna har sedan nämnda tid varit stadd i en så ansenlig utveckling, att hon numera utgör 24--31 proc. af all den bomull, som importeras till Europa (den utgjorde förut endast 10--13 proc.). Äfven i Egypten har under de senare åren bomullsodlingen varit i stigande. 1821 exporterade nämligen detta land endast 964 ctr till Europa, men 1872 utgjorde utförseln 2,168,181 ctr. I Förenta staterna har bomullsproduktionen numera nått samma höjd som före kriget; 1872 utgjorde den 3,056,000 balar, af hvilka omkr. två tredjedelar gingo till Europa. -- Storbritannien intager en förherskande ställning i bomullsmarknaden. Såsom bevis derpå kan anföras, att det mottog 3,880,000 af de 5,488,000 balar, som 1872 ankommo till Europa. Storbritanniens bomulls-industri är också den största i verlden. Detta land förarbetade 1872 ej mindre än 1,264,000,000 engelska skålp. bomull och hade s. å. 39,500,000 spindlar och 450,000 mekaniska väfstolar i gång. Englands bomulls-industri motsvarar hälften af den öfriga verldens. Andra land, der bomullsfabrikationen nått en större utveckling, äro Förenta staterna, Tyskland, Frankrike och Schweiz.

Man vet icke när bomulls-industrien i Sverige började. Den äldsta kända handlingen rörande densamma är en "relation" öfver tillståndet vid Alingsås' "manufakturiverkstäder", undertecknad af Jonas Alström och M. Sweder d. 6 Maj 1738. I denna handling omnämnes särskildt tillverkning af bomullsstrumpor. -- 1875 funnos i Sverige 27 bomullsgarnsspinnerier med 4,490 arbetare och 20 bomullsväfnadsfabriker med 2,283 arbetare. Tillverkningen af bomullsgarn uppgick s. å. till 6,575,611 kilogr. (15,479,309 skålp.) och af bomullsväfnader till 25,969,406 m. (87,469,453 f.) och 2,386 kilogr. (5,615 skålp.). Spindlarnas antal var, enligt uppgift, 177,739 stycken. Importen af bomull utgjorde 5,981,812 kilogr. (14,072,489 skålp.), af bomullsgarn 4,714,801 skålp. och af bomullsväfnader 2,679,284 skalp. Exporten af bomullsgarn utgjorde 105,770 skålp. och af bomullsväfnader 288,715 skålp. Inom Elfsborgs län tillverkades 1875 såsom husslöjd 11,100,000 m. (38,500,000 f.) väfnader, dels af oblandad bomull, dels af bomull blandad med ylle.

Redan på produktionsstället befrias bomullen genom egreneringsmaskiner från frön och orenlighet. Den till utförsel bestämda varan, hvilken sammanpressas utomordentligt starkt i balar, måste dock, innan den spinnes, underkastas en luckrings- och rensningsprocess. Denna försiggår först i en s. k. öppnare, eller "wulf, och sedan i rensare, "battörer", hvilka genom slagor ytterligare luckra ullen och genom ventilatorer bortföra allt ännu qvarsittande damm. Den

sålunda rensade råvaran kommer sedan till vaddeller spreadingmaskinen, i hvilken hon pressas till tunna vaddar och upplindas på trävalsar. Vaddarna öfverlemnas derefter åt kardmaskinerna (förkardan och finkardan), från hvilka de utkomma i form af lösa, tunna band, i hvilka tågorna fått en någorlunda jämnlöpande riktning. För att ytterligare räta dessa begagnas sträckmaskinen, i hvilken banden ofta dubbleras, d. v. s. flere band föras tillsammans till ett enda. Den egentlige tråden kan dock ej spinnas, förrän några s. k. "förspinningar" skett, af hvilka den förste gifver en snodd tråd, som eger en gåspennas tjocklek, och den andre minskar tjockleken till ett vanligt segelgarnsnöres. Finspinningen försiggår på stora maskiner, dels på trostelmaskinen, som numera i allmänhet trädt i stället för watermaskinen, dels på mulespinnmaskinen. (Jfr Arkwright.) Slutligen hasplas, sorteras och inpackas garnet. Hvarje härfva har en bestämd längd, och medelst en tvärs öfver densamma inflätad tråd delas hon i lika stora afdelningar, som kallas pasman. Man betecknar garnets finhet efter antalet af de härfvor, som gå på ett skålpund. Det engelska systemet för garnets numrering är det allmännast begagnade. Den engelske haspelns omfång är 1 1/2 yard (1 yard = 3,09 sv. f.): 80 trådhvarf kring haspeln äro ett pasman, och 7 pasman utgöra en härfva. Således innehåller härfvan 840 yard (nära 2,600 f.). Ett engelskt skålp. (1,11 sv. skålp.) af n:r 100 har följaktligen en längd af 84,000 yard (260,000 f.). Störste delen af bomullsgarnet nyttjas till väfning -- en industri, som oerhördt utvecklat sig genom den af Gartwright 1792 uppfunne väfmaskinen och de förbättringar, som efter hand blifvit verkställda på den samma.