Bonghi

Bonghi, Ruggiero, italiensk statsman och publicist, f. i Neapel 1827, tog 1847--49 på ett synnerligen verksamt sätt del i de politiska händelserna i sin födelsestad och måste 1849 taga till flykten. Han slog sig då ned vid Lago maggiore, der han vistades i tio år, sysselsatt med filosofiska och literära arbeten. 1859 mottog han en professur i filosofi vid den nyupprättade akademien i Milano, utnämndes 1864 till professor i grekiska i Turin och 1865 till professor i latin i Florens. Sedan han en kort tid åter innehaft sin förre lärostol i Milano, blef han 1870 professor i gamla historien vid universitetet i Rom. 1848 grundlade han tidningen "Il nazionale" i Florens, 1863 "La stampa" i Turin, och 1872 öfvertog han ledningen af "Unità nazionale" i Neapel. Han redigerade äfven någon tid den bekanta tidskriften "La perseveranza" i Milano. 1860 blef han invald i parlamentet och förfäktade der, liksom i pressen, moderat demokratiska grundsatser. 1874--76 var han undervisningsminister i kabinettet Minghetti. Bland hans arbeten må nämnas: Lettere critiche sul perchè la letteratura italiana non é popolare in Italia (3:dje uppl. 1873), Storia della finanza italiana 1864--68 (1868) och Frati, papi e rè; discussioni tre (1873).