Brussa

*Brussa (Brusa, Bursa) ligger särdeles vackert mellan vinkullar, mulbärs- och cypresslundar vid nordliga sluttningen af det 2,530 m. höga bithyniska Olympos (nu kalladt Kesjish Dagh, »munkberget») och anses hafva 36,000 innev, (enl. andra 75,000), deraf minst hälften äro turkar, omkr. 8,000 greker, 6,000 armenier och 3,000 judar. B. består egentligen af tre delar: det gamla fasta slottet och den gamla staden, som omgifves af vallar och (nu till en del förstörda) murar och ligger högt på sluttningen af berget, den egentliga staden nedanför samt förstaden Murad-Mahalessi. Gatorna äro breda, men oregelbundna, och husen, som i allmänhet äro små och målade i flere färger, skiljas af trädgrupper och trädgårdar. Med undantag af moskéerna, grafmonumenten, karavanserajerna och några bad finnas få framstående byggnader. B. skall förr hafva haft omkr. 400 moskéer, nu återstå omkr. 175 utom de mindre bönehusen (dsjami), och många af dessa ledo betydligt af de jordskalf, som i flere månader 1855 skakade staden. De förnämsta moskéerna äro Jechil Imaret (den gröna moskén) l. Muhammed I:s moské, med en präktig portal af röd marmor och smyckad med dyrbara emaljplåtar (i en af förgårdarna står Muhammed I:s åttkantiga grafvård af marmor, lik ett litet palats för sig) och moskén Oglu Dsjami, uppförd af Murad I, Bajasid och Muhammed I och prydd med minareter och 20 kupoler. Hvad som mer än moskéerna gifver B. dess prägel äro de många praktfulla gravmonumenten öfver ryktbara osmaner, och den omständigheten att det är utgångspunkt för det osmaniska riket ger det en särskild betydelse i turkarnas ögon; der hvila de sex första sultanerna Osman, Orkhan, Murad I, Bajasid, Muhammed I och Murad II samt en mängd vesirer, muftier, pasjor, sjeicher, berömda talare, lärare och skalder. B. är ock bekant för sina varma svafveloch salthaltiga källor, af hvilka de mest besökta äro svafvelbaden Böjük och Kütsük Kükürdli (omkr 85°), som tillika äro vallfartsorter för mindre-asiatiska greker. Berömdt är det s. k. Olymposvinet, som erhålles n. om B. vid det af greker bebodda Demirtesj och som jämte frukt är en vigtig utförselartikel. B:s hamnar vid Marmarasjön äro Gemlik och Mudania, med hvilken sistnämnda B. är förenadt genom jernväg. — B. är forntidens Prusa, som enligt Plinius anlades af Prusias i Bitynien på Hannibals råd.