Bysta

*Bysta (Bystad), 1 mantal frälsesäteri i Askers socken, Örebro län, med ett synnerligen naturskönt läge vid sjön Sotterns norra strand, 3 km. s. v. om Kilsmo station på Vestra stambanan. Till gården, som är väl bebyggd och omgifves af dyrbara anläggningar, hör egen kyrka, der gudstjenst hålles hvar fjerde söndag af brukspredikanten vid det underlydande Brefvens bruk. B. ingår i fideikommisset B., som i Askers socken omfattar 19 1/4 mtl (taxeringsvärde 676,600 kr., 1894), qvarn och såg (tax. 24,000 kr.), Brefvens Jernbruk med masugn, 3 lancashiresmälthärdar, Vällugn, 3 kupolugnar, stångjernshammare, mekanisk verkstad och manufaktursmide m. m. (tax. 226,000 kr.) och Skärsäters täljstensbrott, i Lännäs socken 1 mtl (tax. 44,100 kr.), i Norrbyås frälseränta af 3/8 mtl (tax. 1,100 kr.), i Sköllersta 1 9/16 mtl (tax. 53,100 kr.), i Svennevad 7 5/8 mtl (tax. 346,700 kr.), såg, tegelbruk, frälseräntor (tax. 5,200 kr.), i Bo socken 1/8 mtl (tax. 6,000 kr.), tillsammans 29 15/16 mtl, med verk ocn inrättningar taxerade till 1,382,900 kr., hvarjämte dit höra 7 13/16 mtl i Regna socken, Östergötlands län (tax. omkr. 280,000 kr.). – B. (under medeltiden Byghaestad) beboddes under konung Albrekts tid af en Böghil van Hoo, häradshöfding i östra Nerike. Riddaren Bo Djure, höfvitsman på Stockholms slott, var under kon. Erik af Pommern egare till godset, som under Kristofers tid beboddes af riddaren Tomas Bengtsson. År 1448 kom godset i riksrådet Lars Siggesson Sparres ego och innehades sedan länge af hans slägt, från hvilken det genom gifte öfvergick först till Tottska och derefter till Rålambska slägten, i hvars ego godset befann sig från början af 1600-talet till 1768, då det för 800,000 dlr kmt såldes till grefvinnan Eva Bielke. Sex år derefter sålde hon egendomen till ryttmästaren D. H. Hildebrand, som 1778 gjorde B. med Brefvens bruk till fideikommiss. Dennes son, D. G. Hildebrand, bestämde före sin död (1808) till fideikommissets innehafvare sin systerdotter, frih. Sofia Ulr. Bonde, gift med öfversten grefve Joh. Aug. Anckarsvärd, hvilkens dotterson (son till statsrådet frih. J. A. Gripenstedt), f. d. ryttmästaren frih. J. T. Gripenstedt sedan 1887 innehar fideikommisset. Brefvens bruk fick sina privilegier i slutet af 1600- och början af 1700-talet. Det har sedan 1842 egen brukskyrka, der gudstjenst hålles hvarannan söndag. Tillverkningen uppgafs för 1893 till 1,392 ton tackjern och direkt ur masugn framstäldt gjutgods, 401,6 t. gjutgods framstäldt efter tackjernets omsmältning, 1,927,6 t. smältstycken, 1,820,6 t. stångjern och stål samt 35,330 kg. diverse jernmanufaktur. Antalet arbetare var 144.