Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Caboto

Ämne: Spanien: historia och kultur · Spanien, Italien och Sydeuropa

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 4–5 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Caboto (Cabotto), Giovanni, kom sannolikt till Bristol redan 1472. Det är möjligt, men ej bevisligt, att hans son Sebastiano var med på den expedition, som Giovanni i Maj 1497 företog, och hvarunder han upptäckte Cape Breton och Newfoundland. Den 3 Febr. 1498 utfärdade Henrik VII öppet bref för Giovanni, att med sex fartyg begifva sig »till det land och de öar, som nyligen upptäckts af nämnde John Kabotto», allt på dennes eller hans vänners bekostnad. Inga dokument säga, att Sebastiano deltog i denna expedition, hvars utgång är okänd. Derefter hör man ej af Sebastiano förr än 1512, då han åt Henrik VIII gjort en karta öfver Gascogne och Guienne. S. å. begaf han sig till Spanien, blef medlem af Nya Indiens råd, 1515 lots (piloto real) och 1518 storlots. Han föregaf, att han kände och att han besökt en väg, som ledde från Nya verlden till Kryddöarna, och på denna lögn och sina föregifna vetenskapliga upptäckter lefde han hela sitt lif och hade framgång. Trots sin afundade ställning och de rika gåfvor, som Spaniens konung gaf honom i hopp att finna denna väg, låg han 1522–23 i hemliga, men till intet resultat ledande underhandlingar med signorian i Venezia om försäljning af sin föregifna hemlighet. Ett par år derefter ställdes han i spetsen för en expedition utrustad af köpmän i Sevilla, hvilka bedragits af Cr, som föregaf sig känna en kortare väg än Magalhães' till Cathay och Kryddöarna, hvilka han t. o. m. påstod sig hafva besökt. Af okänd anledning styr han till Brasilien, lockas af portugiserna till La Plata, der man skulle kunna finna hela skeppslaster guld och silfver, landsätter några officerare, som icke vilja gå in på hans förslag, på en af kannibaler bebodd ö, seglar uppför floden, tillbringar två år under strider med indianerna och återkommer i Juli 1530 till Spanien, sedan han förlorat 2/3 af sitt manskap och hälften af sin flotta, upptäckt ingenting och hemfört blott ett uns silfver och 70 af portugiserna på kredit köpta indianer för att säljas som slafvar i Sevilla. För denna olycka hölls C. fängslad nära 1 år och dömdes till 2 års förvisning till Oran och till skadeersättning, men benådades snart och återinsattes i sin forna ställning, som han innehade till 1547, då han öfverflyttade till Bristol och fick en lifstidspension, hvilket ej hindrade, att han fortsatte sina illojala underhandlingar med Venezia. Såsom högsta chef för Englands sjöväsende utrustade han 1553 Willoughbys och Chancellors expedition, som skulle söka en nordöstlig väg till Kina, men hvars resultat blef en öppnad sjöförbindelse mellan England och Hvita hafvet. C. var icke »grand pilot of England» (storlots) — denna syssla skapades först 1563 för Stephen Borough — men var 1555–56 förste styresman för det 1551 bildade »Company of merchant adventurers». C. dog sannolikt kort efter midten af 1557. Han var i verkligheten blott en stor charlatan, hvars hela lif utmärktes af intriger och försök att bedraga sina herrar. Medelmåttig kosmograf, t. o. m. för sin tid (hans globkarta af 1544 vimlar af fel, som saknas hos flertalet andra kartografiska verk från samma tid), skrytsam och rik på bedrägliga löften, upptäckte han ingenting och gjorde inga uppfinningar. Jfr Nichols: »Life of Seb. Cabot» (1869), Harrisse: »Jean et Sébastian Cabot, leur origine et le ars voyages» (1882) och det okritiska arbetet af F. Tarducci: »Di Giovanni e Sebastiano C.» (1892).