Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Caldara

Ämne: Neapolitanare och venetianare · Italienare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 16 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Caldara, ett obestyrkt familjenamn på den italienske målare, som rätteligen hette Polidoro da Caravaggio, emedan han var född i den lilla lombardiska staden Caravaggio, obekant när. Det är blott kändt, att han var en af Rafaels lärjungar, och att han arbetade under honom i Vatikanens loggier, d. v. s. 1516. Men han intog snart en sjelfständig ställning och utförde i förbindelse med sin vän florentinaren Maturino ett stort antal af de fasadmålningar, hvilka omtalas i den äldre artikeln, och hvilka han efter Peruzzi's förebild utförde i »sgraffito» eller i enfärgad fresco (»grisaille»). De bestodo af stora friser med heroiska, mytologiska eller historiska skildringar, beundrade af samtiden för arkeologisk detaljkännedom, lefvande teckning och dekorativ verkan. Nästan alla dessa prydnader hafva med tiden försvunnit; man känner dem endast genom kopparstick från 1500-talet. Bibehållit sig nästan intill vår tid har endast en berömd Niobefris å ett hus i Via Maschera d'Oro, hvartill ritningen bevaras i Palazzo Corsini; bibehållna äro ännu i det inre af kyrkan S. Silvestre a Monte Cavallo tvänne genom Vasari bestyrkta landskap med staffage ur S. Magdalenas lif, hvilka för öfrigt ega särskild betydelse i konsthistorien såsom hörande till de tidigaste kyrkolandskapen (landskapsdekoration i kyrkor). »Vid Roms plundring (»Il sacco di Roma», 1527), flydde Polidoro till Neapel och Sicilien. Der målade han sin förnämsta tafla, en stor Kristi korsbäring (nu i Neapels museum), hvari han aflagt all antikisering och påminnelse om Rafael, utan i stället visar en kraftfull realism, som i viss mån blef förebildande för den följande neapolitanska konsten. Han mördades i Messina 1543. C. R. N.