Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Cambridge

Ämne: Grevskap i Storbritannien och Irland · Storbritannien och Irland: orter, grevskap och London

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 25–27 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Cambridge. 1. Grefskapet hade 185,822 innev. 1891, såsom förvaltningsområde endast 121,961 innev. Isle of Ely (»ön Ely»), med 63,861 innev., var till 1857 ett »county palatine» i likhet med Chester och Durham och har ännu en egen »court of quarter sessions». — 2. Hufvudstad i detta grefekap, på ömse sidor om ån Cam, som är farbar dit med pråmar och längre ned får namnet Ouse (Great Ouse). 36,983 innev. (1891). Ehuru af naturen mindre gynnad än sin medtäflare Oxford, har staden med sina merendels ståtliga byggnader, som förete prof af alla tiders engelska karakterer, sina lummiga träd, i synnerhet på baksidan af colleges, sina ängar och sportplatser en halft medeltidsaktig, idyllisk karakter, om man undantar Oxford, enastående för en engelsk stad. Industri saknas nästan alldeles; staden lefver hufvudsakligen på sitt universitet. Detta bildar en från staden skild korporation och sänder 2 ombud till underhuset (staden sänder en). Ehuru icke fullt så gammalt som det i Oxford, uppstod äfven det under loppet af 12:te årh. af klosterskolor. Klerkerna i S:t Giles underhöllo sannolikt sedan gammalt skolor för lekmannabildning, hvilka efter mönstret af de i Oxford och Paris organiserade sig som medeltidens gillen till ett »studium» med privilegium att meddela undervisning och lärdomsgrader. Bevisligt är, att franciskanmunkar funnos i C. sedan 1224, och ett halft årh. derefter nedsatte sig der äfven dominikaner. Äfven benediktiner anses hafva sin del i universitetets uppkomst. Kungliga och påfliga skrifvelser af åren 1231 och 1233 visa, att universitetet redan vid denna tid bildade en väl organiserad lärarekorporation med en kansler i spetsen. Det äldsta beviset på en universitetsordning är från 1276. Universitetets uppblomstring sammanfaller med upprättandet a stiftelser (colleges), hvilka lemna sina innevånare bostad, underhåll och undervisning och som ännu ega bestånd. Det äldsta är Peterhouse college, stiftadt 1257 af biskopen af Ely Hugh Balsham (det erhöll 1284 kungl. »charter»), det yngsta Downing college (stiftadt 1800). Det största är Trinity college, bildadt 1546 af Henrik VIII genom sammanslagning af några äldre colleges. Det räknar Bacon, Newton, Bentley, Dryden och Byron bland sina lärjungar, och dess af Barrow och Wren byggda bibliotek är det värdefullaste näst universitetsbiblioteket; det prydes bl. a. af Byrons (af Thorvaldsen modellerade) staty. Trinity college har af stiftelser en årsinkomst af öfver 80,000 pd st. Det näst största, S:t John's (stift. 1511), med en årsinkomst af mer än 43,000 pd, är ryktbart för sina storartade byggnader, särskildt det af G. G. Scott på 1860-talet byggda kapellet. Detta öfverträffas dock i arkitektoniskt hänseende af King's colleges kapell (bygdt 1446–1515), hvilket betraktas som universitetets perla. Universitetet består af 17 studieanstalter (colleges), hvilka hafva sin egen författning och sina egna ganska rika stiftelser. Sedan 1869 kunna studenter, utan att tillhöra något college, såsom non-collegiate students bo i privatbostäder under uppsigt af en censor och, med billigare lefnadskostnader, njuta samma rättigheter som andra studenter. Nyligen hafva bildats 2 s. k. hostels, det strängt kyrkliga Selwyn college (1882) och Ayerst hall (1884), hvilka stå under vicekanslerns uppsigt, samt två colleges för damer (Girton coll., 1873, och Newnham coll., 1875), hvilka sedan 1881 äro berättigade att aflägga examina, men icke få lärdomsgrader och ej äro medlemmar af universitetet. Af studenterna bor, af brist på utrymme, endast hälften i sina resp. colleges; de öfrige och non-collegiate students bo i privatbostäder. 1891 räknade universitetet 13,014 medlemmar, näml. 6,744 doktorer och magistrar, hvilka äro medlemmar af senaten, 2,801 »baccalaurei» och 3,469 »undergraduates». (Jfr art. Universitet, sp. 1402–1403.) Hvarje college har sina »lecturers» (omkr. 170); de utom dessa colleges stående lärarnas (1895: 43 professorer. 6 e. o. professorer l. readers och 35 university lecturers) föreläsningar besökas nästan endast af dem, som egna sig åt ett särskildt fack. Fakulteter i likhet med svenska universitet finnas icke, utan de olika vetenskapsgrenarna representeras af utskott, »special boards of studies» (f. n. 12), under ordförandeskap af en professor i det resp. ämnet. Af sina årliga inkomster bidraga colleges till universitetet med en viss procent, hvilken förvaltas såsom en särskild »Common university fond» jämte universitetets egna förmögenhet (»university chest»). — Till universitetet höra bl. a. bibliotek (omkr. 400,000 bd), det af lord Fitz-William 1816 stiftade museet, med tafvelsamling, skulpturverk och bibliotek, antiqvariska museet, geologiska museet, botaniska trädgården, observatoriet, universitetstryckeriet (Pitt press) och Adderbrookes hospital. Universitetets af Elisabet 1570 utfärdade statuter gällde ända till 1858; de sedan denna tid vidtagna reformerna hafva bragt universitetets organisation i närmare öfverensstämmelse med nutidens fordringar. Genom erkännandet af vissa läroanstalter i och utom moderlandet såsom »affiliated colleges» har man för dem, som önska erhålla lärdomsgrader, förkortat den dyra vistelsen vid universitetet, i det man räknar dem till godo den studietid de tillbragt vid dessa läroanstalter, och genom »university extension lectures», af universitetslärare på olika ställen i landet hållna föreläsnirigskurser med regelbundet följande diskussioner och (fakultativ) slutpröfning, bibringas den större bildade allmänheten en vetenskaplig uppfattning af olika vetenskapsgrenar.

3. Stad i Massachusetts, vid Charles river, midt emot Boston, med hvilket det är förenadt genom flere broar. 70,028 innev. (1890), af hvilka 23,851 födda i utlandet. Staden har en betydande industri; 1890 funnos 1,231 fabriker, med 14,200 arbetare och ett tillverkningsvärde af 35,5 mill. doll., bl. a. 15 gjuterier och maskinverkstäder (1,075 arb., 2,5 mill. doll. tillverkningsvärde), tvål- och vagnfabriker, sockerraffinaderier och tillverkning af teleskopiska linser. Men den är företrädesvis känd genom sitt universitet, Harvard university, det äldsta och förnämsta i unionen, grundadt 1636 af generalrådet (general court) i kolonien Massachusetts bay, som anslog 400 pd »till utbildning af lärda och gudfruktiga prestmän» i Newtowne. Detta namn utbyttes då mot Cambridge till minne af det engelska universitetet, der många af kolonisterna studerat. 1638 testamenterade prestmannen John Harvard 800 pd och sitt bibliotek till anstalten, som derefter antog hans namn. Till 1701 de eng.-amerikanska koloniernas enda universitet, har det sedan 1786 varit hänvisadt uteslutande till enskildas donationer, hvilka ock i riklig mån tillfallit detsamma. Dess förmögenhet anslås nu till 11–12 mill. doll.; 1881–91 riktades det genom donationer med 287,000 doll. i medeltal om året. De mest framstående af de storartade universitetsbyggnaderna äro Memorial hall, en 94 m. lång, 35 m. bred byggnad uppförd till minne af under sista kriget stupade Harvardianer, University hall med kapell, läsrum och matsalar, Gore hall, med hufvudbiblioteket, som omfattar omkr. 450,000 bd. Divinity hall, Massachusetts hall och Holden chapel. Universitetet består af Harvard college, Lawrence srientific school (teknisk skola) och Graduate school (för promoverade), hvilka tills. bilda en fakultet (faculty of arts and sciences) samt 6 »professional sehools» för teologi, rättsvetenskap, medicin, veterinärkunskap, tandläkarekonst, hvilka hvardera bilda en fakultet. Några afdelningar äro förlagda till Boston. Till universitetet höra bl. a. museum för komparativ zoologi, botanisk trädgård, astronomiskt observatorium och Peabody-museum för amerikansk arkeologi och etnologi. Antalet lärare 1894–95 var 337, antalet studerande 3,990.