*Cardiff bildar sedan 1888 eget grefskap (24,5 qvkm.) och hade 128,849 innev. 1891 (1895 enligt beräkning 155,640). Det står främst af alla städer i Storbritannien med afseende på exporten af jern och stenkol. Nedanför staden ligga de på markisernas af Bute bekostnad anlagda Butedockorna (4 bassänger), hvilka tillsammans hafva en vattenyta af 46 har med 8 km. kajlängd och till följd af det höga tidvattnet (11 m.) äro tillgängliga för de största fartyg. Nya dockor, 30 har, hafva anlagts på ön Barry, 11 km. från C., och äfven det 3 km. s. om C. belägna Penarth eger hamnanläggningar, som stå i förbindelse med C. genom en kanal. C. egde 1891 306 fartyg, om 171,477 tons, och s. å. besöktes hamnen af 13,383 fartyg, om 6,6 mill. tons. Från utlandet infördes varor för 2,7 mill. pd st., och till utlandet utfördes från C. britiska produkter för 8 mill. pd, deraf öfver 10 mill. t. stenkol för 6,87 mill. pd st. (omkr. 1/3 af Storbritanniens hela export af stenkol och koks). Bland bildningsanstalter må nämnas ett 1883 upprättadt college (University coll. of South Wales and Monmouthshire), bestående af en filosofisk och en matematisk-naturvetenskaplig fakultet, en ingeniörsskola samt en normalskola, vidare en konstskola, naturhistoriska föreningens museum samt ett offentligt bibliotek. Hertig Robert af Normandie hölls fången på slottet i C. från slutet af år 1106 (ej 1105) till sin död, 1134.
Nordisk familjebok · första upplagan
Cardiff
Ämne: Metall- och hamnstäder i Wales · Orter i England, Wales och Nordamerika
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 55 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗