Ceratopyge-lager, geol., kallas i Sverige de äldsta undersiluriska lagren. De utgöras dels af skiffer, dels af kalk (ceratopygekalk), och de undre lagren äro ofta så rika på gröna korn af mineralet glaukonit, att de blifva af lös, jordartad beskaffenhet. Lagren (Angelins regio ceratopygarum) hafva erhållit sitt namn efter trilobitslägtet Ceratopyge, hvilket jämte åtskilliga andra trilobiter och brakiopoder äro för desamma utmärkande. Senare årens undersökningar hafva ådagalagt, att de underliggande kambriska lagren gradvis öfvergå i ceratopyge-lagren; någon skarp gräns mellan de kambriska och siluriska bildningarna är följaktligen icke för handen (jfr Ceratopyge). A. G. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Ceratopyge-lager
Ämne: Kvartär- och sedimentgeologi · Mineral, bergarter och geologi
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 130 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗