Charibert

Charibert (Haribert, Herbert), frankisk konung, delade efter sin faders, Klotar I:s, död (561) dennes rike med sina tre bröder och fick på sin lott en stor del af Neustrien jämte besittningar i Aquitanien och Provence. Paris var hans hufvudstad. C. försköt sin gemål Ingoberga och äktade en af hennes tjenarinnor, Merofledar derefter en herdedotter, Teodegild, och slutligen Merofledas syster Markovefa. Emedan sistnämnda äktenskap var ingånget inom ett bland de af kyrkan förbjudna leden, blefvo både konungen och hans gemål bannlysta af ärkebiskop Germanus af Paris, och då Markovefa kort derpå dog, ansågs denna händelse som ett Guds straff. Redan förut hade konungen genom en lagstridig biskopsutnämning råkat i strid med ärkebiskopen af Bordeaux, men då lyckats genomdrifva sin vilja. Efter C:s död, omkr. 567, delades hans rike mellan hans bröder. Se Chilperik. S. F. H.