Coleridge [kålridj], Samuel Taylor, engelsk skald och skriftställare, född d. 21 Okt. 1772 i Ottery-S:t-Mary i Devonshire, fick sin första uppfostran i London och inskrefs 1791 vid universitetet i Cambridge, der han väckte uppseende på samma gång genom sin begåfning och genom sitt oregelbundna lefnadssätt. 1792 tog han, tryckt af skulder och djupt svårmod, värfning vid ett dragonregemente. Sedan hans fränder lyckats befria honom från krigstjensten, återvände han till sina universitetsstudier, som han slutade 1794. Vid denna tid gjorde han bekantskap med skalden Southey, hvilken likaledes glödde af hänförelse för franska revolutionens idéer. Med glädje slöt C. sig till Southeys och hans vänners plan att emigrera till Amerika och der upprätta ett mönstersamhälle -- s. k. "pantisocracy" -- från hvilket all sjelfviskhet skulle utestängas och "dygden blifva enrådande". Till C:s stora ledsnad kunde likväl ej, af brist på medel, planen realiseras. 1795 gifte C. sig med en syster till Southey. S. å. uppträdde han i Bristol med en serie föreläsningar, hållna i en afgjordt republikansk anda, hvilket äfven är fallet med dramat The fall of Robespierre (1794), skriften Conciones ad populum, or adresses to the people (1795) och tidningen "The watchman" (1796; utkom endast två månader). Åren 1795--98 voro ett nödens och bekymrens skede för C., som vid denna tid började hängifva sig åt förtärandet af opium för att i enerverande fantasier söka lisa för verklighetens sorger. Emellertid ökade han under denna tid sitt poetiska anseende, särskildt genom de af honom och skalden Wordsworth gemensamt utgifna "Lyrical ballads" (1798), som bl. a. innehöllo C:s The ancient mariner, en af den engelska poesiens skönaste dikter i sitt slag. Samma år som denna diktsamling utkom, företog han, understödd af några vänner, en resa till Tyskland, der han mottog starka intryck af Schiller och Göthe och hvarifrån han hemförde en utmärkt, om ock mycket parafraserad, öfversättning af Schillers "Wallenstein" (1800). Vid sin återkomst slog han sig ned hos Southey i Westmoreland, der han någon tid var medarbetare i "Morning post", till hvars konservativa idéer han, missnöjd med franska revolutionens utveckling, hade slutit sig. Den mjeltsjuka, hvaraf han vid denna tid led, fick ett hemskt uttryck i dikten Ode to dejection, som bildar ett skärande motstycke till de jublande, 1796 skrifna, Ode to departing year och Ode to France. 1804--05 vistades C. på Malta, som guvernörssekreterare, och författade under denna tid Christable, som i fråga om metrisk fulländning och välljud är fullt jämförlig med hans dikt Kubla khan, hvilken i detta hänseende står mycket högt. Efter hemkomsten uppsatte han, 1809, tidskriften "The friend", i hvilken han och hans vänner skalderna af den s. k. "school of lake" (sjöskolan) arbetade på att lösa poesien ur det franska regeltvånget samt det konventionella känslopjunket och på samma gång häfda det nationella i dikten. 1810--11 höll C. öfver Shakspeare en rad af föreläsningar, vittnande om stor kritisk förmåga, och 1813 framträdde han med tragedien The remorse, som är rik på enskilda skönheter, men bristfällig i dramatiskt afseende. Från 1816 till sin död, d. 25 Juli 1834, vistades C. i London hos en vän, d:r Gillman, som utöfvade ett lyckligt inflytande på honom och slutligen hjelpte honom att öfvervinna bruket af opium. Till denna tid höra några af hans yppersta verk i obunden form, såsom Lay sermons (1816--17; 3:dje uppl. 1852), The aids to reflection (1825; 5:te uppl. 1843) och On the constitution of the church and state (1830; 4:de uppl. 1852). Efter hans död utkommo Literary
remains (1836--39; ny uppl. 1863), sjelfbiografien Biographia literaria (utgifven af hans dotter 1847; ny uppl. 1866), Confessions of an inquiring spirit (1849) och Table talk (ny uppl. 1874). Hans Poetical works utkommo 1829 (ny uppl. 1864). Ej allenast som skald, utan äfven som tänkare -- särskildt genom arbetena från hans senaste lefnadsskede -- intager han ett framstående rum i den engelska literaturen. C. var en fint bildad man och egde en ovanlig förmåga att underhålla en lärorik konversation. Fattigdom och andra störande förhållanden hindrade emellertid hans snille att rätt utveckla sig. -- Hans son Hartley C. (f. 1796, d. 1849) var likaledes skald, ehuru mindre betydande, och hans dotter Sara C. (f. 1802, d. 1852, gift 1829 med sin kusin H. N. Coleridge) har vunnit ett aktadt namn genom arbetena Pretty lessons in verse for good children etc. (1834; 5:te uppl. 1853), Phantasmion, a fairy tale (1837; ny uppl. 1874) och Memoirs and letters (1873; ny uppl. 1874).