Computus ecclesiasticus

Computus ecclesiasticus, Lat. "ecklesiastik (kyrklig) beräkning", sammanfattningen af reglerna för bestämmandet af de kyrkliga högtidsdagarna. Af dessa äro en del fasta, d. v. s. återkomma hvarje år på samma datum. De öfriga bero alla på påskterminen, hvars bestämmande således utgör det vigtigaste föremålet för computus ecclesiasticus. I denna afhandlas läran om året och dess delar, solens och månens rörelse samt sättet att för ett visst år finna söndagsbokstaf, gyllental och epakt. Från den rent astronomiska tideräkningen skiljer sig computus ecclesiasticus derigenom att vid den senare cykler användas, hvilket betydligt förenklar räkningen, ehuru resultaten endast tillnärmelsevis komma att öfverensstämma med de på astronomisk väg funna. -- Under äldre tider sammanförde man hela computus ecclesiasticus i minnesverser, hvilka lärdes utantill i skolorna. En serie af sådana verser är Cisiojanus. I Sverige var computus ecclesiasticus snart sagdt den enda matematiska vetenskapsgren, som studerades under medeltiden. Bland de äldsta dithörande uppteckningarna är en Tabula cerei paschalis (tabell öfver påskaljuset) från år 1344 i "Registrum upsaliense" (aftryckt i andra delen af "Diplomatarium suecanum"). En annan populär handledning i computus ecclesiasticus lemnade runstafven, hvars bruk bibehållit sig ända in i våra dagar. Efter boktryckerikonstens införande blef kännedomen om computus ecclesiasticus spridd genom de framför breviarier, missaler och psalmböcker tryckta s. k. calendaria perpetua (kalendrar gällande för hvilket år som hälst), genom särskilda cirkulär till presterskapet och genom flere, af enskilda personer utgifna, läroböcker. Calendarium perpetuum finnes aftryckt ännu i 1697 års qvart upplaga af psalmboken. Läroböcker utgåfvos och omtrycktes flitigt intill midten af 1700-talet. Sedermera, då Vetenskaps-akademien öfvertagit almanackernas utgifvande och derigenom blifvit ett slags officiel myndighet i frågor angående kalendern, förlorade computus ecclesiasticus sin praktiska betydelse, och sjelfva termen, bibehållen ännu såsom titel på Schenmarks lärobok (1759, 2:dra uppl. 1780), försvann för att ersättas af "Den bibliska tideräkningen", "Grunderna för den kristna tideräkningen" o. d. Under sistnämnda titel utgaf P. V. Bergstrand (1851, 2:dra uppl. 1861) en populär framställning af computus ecclesiasticus. (Jfr Kalender.) G. E.