Considérant [kångsiderang], Victor Prosper, fransk socialistisk skriftställare, f. 1808, tjenade en tid i armén, men tog 1831 afsked som ingeniörkapten. Lockad af Fouriers socialistiska lära, blef C., som egde en vinnande talgåfva, en fourierismens ifrige missionär i Frankrike, Schweiz, Belgien och Tyskland. Han skref artiklar i socialisternas organ "Le nouveau monde, ou la réforme industrielle" och öfvertog efter Fouriers död (1837) högsta ledningen af dennes tidskrift "La phalange" samt af hela hans skola. För sina idéer lyckades han vinna en rik engelsman, Young, och med dennes kapital inrättades både i Frankrike och utlandet några "falanstèrer", d. v. s. samhällen enligt Fouriers ideal, der medlemmarna -- fria från kapitalets och konkurrensens tryck -- skulle sysselsätta sig så, som håg och fallenhet drefvo dem, och sålunda bereda allmän lycka. Men "falanstèrerna" höllo icke länge i hop, och "La phalange" måste nedläggas. 1845 uppsatte C. det politiska dagbladet "La démocratie pacifique", som gick med bättre vinst. 1848 och 1849 var han representant i nationalförsamlingen, der han sällan yttrade sig, men alltid röstade med "berget" (de radikale). Efter sitt deltagande i folkrörelsen d. 13 Juni 1849 måste han fly till Belgien, hvarifrån han sedermera begaf sig till Tejas. Der inrättade han nära San Antonio, för ett kommanditbolags medel, socialkommunen "La réunion", men återvände 1869 till Frankrike och sökte 1870 väcka uppmärksamhet genom några politiska ströskrifter. C. har bl. a. författat Destinee sociale (1834--44), Théorie de l'éducation naturelle et attrayante (1835), Manifeste de l'école sociétaire fondée par Fourier, ou bases de la politique positive (1841), Principe du socialisme (1847), Théorie du droit de propriété et du droit au travail (1848), La dernière guerre (1850) och La solution, ou le gouvernement direct du peuple (1851).
Nordisk familjebok · första upplagan
Considérant
Ämne: Franska filosofer och samhällstänkare · Franska historiker, lärda och skriftställare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 532 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗