Cornwall [kårnoåll], det sydvestligaste grefskapet i England, bildar en i Atlantiska hafvet utskjutande halfö, som i ö. gränsar till Devonshire. 3,535 qv.-kilom. (64,2 qv.-mil). Omkr. 360,000 innev. Landet är bergigt, med höga strandskär, som bilda en stor mängd uddar, bl. a. Lizard och Landsend. De största floderna äro Tamar och Fal, som utmynna i engelska kanalen, och Camel (Man), som faller ut i Bristolkanalen. Landets rikedom utgöres af outtömliga mineralskatter, i främsta rummet tenn, af hvilken metall redan de gamle fenicerna hemtade en stor mängd från denna trakt. Derför kallades också de britiska öarna i forntiden Tennöarna. Bergsbruket i C. anses gifva omkr. 2 mill. p. st. årligen. Först i 10:de årh. eröfrades denna landsdel af sachsarna. Ända till midten af förra årh. talade innevånarna en keltisk munart (cornish).