Croy [kråa], gammal adlig slägt, som påstås härstamma från den ungerske konungen Bela III:s (1174--96) son, hvilken i Frankrike gifte sig med Katarina af Croy. Slägten fick sedermera stora besittningar i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Under kejsar Maximilian I (1493--1519) fick den tysk riksfurstlig värdighet. Bland medlemmarna äro följande de märkligaste. 1) Karl, hertig af C., f. 1560, d. 1612, var guvernör i Artois. Han efterlemnade memoarer (tryckta 1845), som mycket belysa tillståndet i Nederländerna under Filip II:s tid. -- 2) Karl Eugen, hertig af C., f. 1651, gick 1676 i dansk tjenst, der han blef generallöjtnant, och kämpade mot svenskarna i kriget 1675--79. Sedermera blef han österrikisk fältmarskalk och slogs mot turkarna (1687--93). Då hans böjelse för spel och dryckenskap gjorde honom illa sedd af hofvet i Wien, gaf han sig i rysk tjenst. Det var han, som anförde ryssarna i slaget vid Narva (1700), hvarest han då blef fången. Död i Reval 1702. -- 1643 delade sig ätten i tvänne grenar: C.-Dülmen och C.-Havré,
Nordisk familjebok · första upplagan
Croy
Ämne: Generaler, slag och adelsätter · Österrikare och böhmare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 656 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗