Damascius

Damascius, grekisk filosof i början af 6:te årh. e. Kr. Då Justinianus genom ett edikt af år 529 förbjudit filosofiens lärande i Athen och låtit stänga de filosofiska skolorna derstädes samt indraga deras egendom, begaf sig D. jämte några likatänkande till Persien, hvarest de sökte utbreda sina läror. De återvände dock snart, emedan de ej rönte någon framgång. Såväl historiskt som med afseende på sjelfva innehållet i sina läror kan D. anses såsom den siste af den antika filosofiens representanter. Han tillhör i spekulativt afseende den neoplatonska skolan och står närmast Jamblichus. De svårigheter, med hvilka nämnda skola arbetade såväl vid uppfattningen af Guds eget väsende som vid verldsförklaringen, framträda hos honom i bjert dager. Det ur-ena kan, menar han, ej uttryckas i ord: det är hvarken ett eller icke-ett, hvarken orsak eller icke-orsak o. s. v., ty allt detta är endast relativa bestämningar. Äfven det relativas framgående derur är oförklarligt. Hans delvis från Jamblichus hemtade lära om den ursprungliga enhetens framträdande i tre olika former påminner mycket om den kristna treenighetsläran. L. H. Å.