Damm-snäckor, Limnaeus, ett till blötdjuren, ordn. Cephalopoda (snäckdjur), underordn. Pulmonata (lungsnäckor) och fam. Limneacea hörande slägte. I likhet med åtskilliga andra medlemmar af samma familj hafva äfven dammsnäckorna på hufvudet tvänne platta, trekantiga trefvare, vid hvilkas rot ögonen hafva sitt läge. Det bukiga, äggformiga, föga utdragna skalet med sin korta spira saknar lock, liksom ock mynningen veck. Den yttre läppen af det tunna, genomskinliga, hornartade högervridna skalet är skarp och undertill vid spindeln omböjd till ett veck, som är synligt ända långt in i skalet. Dammsnäckorna uppehålla sig i sött vatten, hälst sådant som har dyig botten, krypa der omkring på vattenväxternas stänglar och blad samt ses ofta hänga med fotsulan vid vattenytan och skalet nedåt. Tid efter annan måste de naturligtvis komma upp till vattenytan för att andas. Deras föda utgöres af åtskilliga slags djur- och växtämnen. Sina ägg lägga de i perlbandslika gyttringar på allehanda i vattnet befintliga föremål, i synnerhet på undersidan af vattenväxternas blad. Den stora damm-snäckan, L. stagnalis, träffas ganska allmänt i stillastående vatten öfver hela Sverige. Detta djur har en grågul färg, och dess gråsvarta skal uppnår stundom en längd af 74 millim. (2 1/2 tum). En annan, likaledes tämligen allmän art är den päronformiga damm-snäckan, L. auricularia, hvars yttersta eller sista vindning är formad såsom ett öra och utgör största delen af skalet. Djuret är gulgrått och hvitpunkteradt samt har ett 24--36 millim. (8--12 lin.) långt skalhus. J. G. T.
Nordisk familjebok · första upplagan
Damm-snäckor
Ämne: Blötdjur, snäckor och musslor · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 830 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗