*Dansk-vestindiska öarna tyckas ej hafva kunnat resa sig efter de olycksslag, som drabbade 1869 S:t Thomas, nämligen den fruktansvärda orkanen, och 1878 S:té Croix, då de färgade jordbruksarbetarna gjorde uppror. Dertill har senare kommit det stora prisfallet å socker, som förlamat plantageegarnas kraft och ytterligare nedsatt deras välstånd. Ehuru danska statskassan under årens lopp lemnat kolonialkassorna för S:te Croix och S:t Thomas såsom lån 5,5 mill. kr., hafva likväl båda alltjämt visat stor årlig brist, och det aktiebolag, som 1876 bildades för att anlägga och drifva sockerkokerier på S:te Croix, måste 1887 öfverlemna dessa till statskassan såsom pant för ett lån å 2 mill. kr. Läggas härtill några mindre lån och obetalda räntor, belöper sig summan af det, som danska staten under de sista 20 åren offrat på de dansk-vestindiska öarna, till inemot 10 mill. kr., utan att tillståndet der blifvit synnerligen bättre. Samtidigt har innevånareantalet minskats betydligt: på S:te Croix från 23,000 (1870) till 20,000 (1890), på S:t Thomas från 14,000 till 12,000, under det S:t Jan har knappast 1,000 innev. Sedan 1841 har minskningen för samtliga öarna utgjort mer än 8,000, således omkr. 20 proc. E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dansk-vestindiska öarna
Ämne: Områden med areal och folkmängd · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 404 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗