Decius

Decius, namn på en plebejisk slägt i Rom. Särskildt berömda medlemmar af densamma äro följande: 1) Publius D. Mus d. ä. Denne lär, föranledd af en dröm, hafva låtit högtidligen inviga sig till dödsoffer för den romerska hären och genom sin död hjelpt denna till seger i striden, mot latinerna vid Vesuvius, 340 f. Kr. -- 2) Publius D. Mus d. y., den förres son, gick år 295 hjeltemodigt döden till mötes i slaget vid Sentinum (mot galler och samniter m. fl.). -- 3) Cajus Mcssius Qvintus Trajanus D., romersk kejsare, var född nära Sirmium i Pannonien. Under sin företrädare, Philippus, förde han befälet mot goterna, men blef af sina legioner nödgad att emottaga kejsarevärdigheten, hvilken han bibehöll från 249 till 251 e. Kr., då han fann döden i ett krig mot goterna. D. var en duglig krigare och sökte, särskildt genom återupplifvandet af censuren, upprätta god sed och ordning i det inre. Ledd af en ifrig åstundan att återställa Roms forna härlighet, beslöt han att utrota den mot det gammalromerska väsendet fientliga kristendomen och anordnade derför en allmän förföljelse mot de kristne, hvilka öfverallt anbefalldes att offra åt de hedniske gudarna. Hvad man afsåg var förnämligast att genom grufliga marter tvinga de kristne till hädelse och förnekelse af den nya tron. Förföljelsens offer voro många, bl. a. biskoparna Fabianus och Cornelius i Rom. En mängd kristna flydde till ödemarkerna, skogarna eller katakomberna för att kunna ostörda förrätta sin gudstjenst. R. Tdh.