Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Dévai

Ämne: Reformationens män · Teologer och predikanter

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 460–461 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Dévai (Dévay), Mátyás Biró (egentl. Mattias Biro från Déva), grundläggaren af den reformerta kyrkan i Ungern, föddes omkr. 1500 i staden Déva i Siebenbürgen, studerade vid universitetet i Krakov, ingick efter sin hemkomst i en munkorden och var ännu 1527 katolsk prest, men vanns kort derefter för reformationen och begaf sig 1529 till Wittenberg, der han studerade omkr. 1 1/2 år, under hvilken tid han hade fri kost och bostad hos Luther. Våren 1531 började han som predikant i Buda sin reformatoriska verksamhet, kallades inom kort till stadspredikant i Kaschau, men ådrog sig der det katolska presterskapets hat och fördes till Wien, der han undergick flere förhör och någon tid qvarhölls i hårdt fängelse. Frigifven, valde han åter Buda till verksamhetsfält, men fick äfven der bota med ett nära treårigt fängelsestraff (1532–34). Sedan han återfått friheten, lefde han som skyddsling hos grefve T. Nádasdy, en rik, bildad och reformationen tillgifven magnat, i Sárvar (komit. Vás), der han författade flere af sina teologiska stridsskrifter. 1537 besökte han Wittenberg, der han särskildt åtnjöt Melanchthons vänskap, och Basel, der han lät trycka ett par skrifter, bl. a. mot helgonens tillbedjan. Återkommen hem, anlade han i Uj-Sziget vid Sárvar jämte skolrektor Johann Sylvester (Erdösi) ett boktryckeri samt offentliggjorde ungdoms- och folkskrifter i reformationens intresse, bl. a. den första magyariska grammatik (Orthographia ungarica), som tillika är den första på magyariska i Ungern tryckta bok. 1541 måste han undan turkarna fly till utlandet, besökte Wittenberg och Schweiz samt blef der en afgjord anhängare af den calvinska uppfattningen af sakramentsläran, till hvilken han redan förut känt sig dragen, och råkade derigenom ut för Luthers misshag. Sina sista år tillbragte han dels i Siebenbürgen, dels som pastor i Debreczen, der han skref en teologisk handbok på magyariska (kort förklaring till de tio buden, trons artiklar, Fader vår etc.). D. afled omkr. 1547. Det tillskrifves hans verksamhet att den calvinska läran blef den förherskande bland Ungerns protestanter. Révész utgaf 1863 hans skrifter jämte en biografi (på magyariska).