*Diagram. — 4. Bot., den figur, som uppkommer, då man skematiskt uppritar en växtdel med dess olika organ i ett plan vinkelrätt mot hufvudaxeln. De oftast »konstruerade diagrammen» äro blomdiagram, hvilka åskådliggöra blomdelarnas inbördes ställning. — Ett diagram kallas empiriskt, då endast verkligen befintliga delar finnas å detsamma inlagda, medan det får benämningen teoretiskt, om i detsamma införts tecken för delar, som med stöd af jämförelser med beslägtade arter eller af andra orsaker, antagas höra till exempelvis en blommas plan, ehuru de af en eller annan anledning felslagit. — 5. Kyrhohist. Det ofitiska diagrammet är en af kyrkofadern Origenes i hans apologetiska stridsskrift mot Celsus (bok VI, kap. 25–38) åberopad symbolisk Diagram hos blomman af en svärdslilja (Iris). a förblad, b yttre, c inre kalkbladskretsen, d ståndare, f fruktblad. På grund af förhållandena hos närbeslägtade arter har man anledning antaga, att till blommans »plan» hör ännu en krests ståndare; denna »teoretiska» kretsställning angifves genom korsen (e).
teckning, delvis utförd i olika färger, som ett parti bland de gnostiske ofiterna begagnade för att åskådliggöra sitt kosmogoniska system. Nederst på teckningen var den lägre verlden, materiens verld, afbildad genom en större cirkel, som bar namnet Leviatan, »ormen» (Grek. ofis), hvarmed betecknades, att »ormen» (jfr 1 Moseb. 3: 1 o. f.) var denna verlds själ och beherskande makt. Inom denna större cirkel funnos sju från hvarandra skilda mindre cirklar, af hvilka hvar och en bar bilden och namnet af en af de sju djurgestaltade verldsandarna eller demonerna: Mikael (lejon), Suriel (tjur), Rafael (drake), Gabriel (örn), Tautabaot (björn), Eratabaot (hund), Onoel eller Tartaraot (åsna). Öfver Leviatancirkeln var draget ett bredt svart streck, som föreställde skiljemuren mellan den lägre materiella verlden och mellanverlden l. stjernverlden, den högre psykiska verlden. I dess lägre region herskade Jaldabaot (verldsskaparen) och hans sju »arkonter» l. stjernandar och der funnos paradisets portar; i dess högre region regerade Sofia (visheten). Denna verld betecknades likaledes med en större cirkel, innehållande mindre cirklar och figurer med deras namn. Ofvanför denna cirkel och skild från densamma genom ett egendomligt bildadt mellanrum fanns en tredje, större cirkel, som betecknade faderns och »den första menniskans» rike, den högsta pneumatiska ljusverlden, och inom denna cirkel betecknade en mindre cirkel Sonens och »den andra menniskans» rike. Öfverallt i diagrammet förekom dessutom en mängd detaljer, om hvilka man numera ej kan bilda sig någon klar föreställning, då beskrifningen på diagrammet i tydlighet lemnar åtskilligt öfrigt att önska. — 6. Statist., figur, som man nyttjar för att på ett för ögat åskådligt sätt framställa statistiska förhållanden. Se Grafisk framställning. 4. G. A. 5. J. P.