Dillner, Johan, prest, musiker, föddes d. 3 Okt. 1785 i Selångers socken i Vesternorrlands län samt blef student i Upsala 1802, filosofie magister 1809 och adjunkt i finska församlingen i hufvudstaden s. å. Under norska fälttåget 1814 förrättade han pastorstjenst vid Jämtlands regemente och befordrades s. å. till dess regementspastor. 1820 utnämndes han till kyrkoherde i Östra Ryd samt 1831 i Tundbo och 1839 i Öster-Våla, allt inom ärkestiftet. Död d. 21 Jan. 1862. D. gjorde sitt namn kändt hufvudsakligen genom den vård han egnade kyrkosången. För att bringa denna till lif införde han bland allmogen ett i högsta grad enkelt och billigt instrument, som han gaf namnet psalmodikon och som utgör en förbättring af monokorden (se d. o.). 1830 utgaf han Melodierna till svenska kyrkans psalmer, noterade med ziffror (sedermera, under titeln Psalmodikon, flere gånger omtryckt). 1811 utgaf han en öfversättning af Öhlenschlägers sorgespel "Axel och Valborg", och vid den fest, hvarmed minnet af Karl XII:s dödsdag firades i Stockholm 1818, höll han högtidstalet i Riddarholmskyrkan. Han lät äfven trycka många bland sina andliga föredrag.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dillner
Ämne: Präster och teologer, biografier · Svenska präster, lärda och universitetsmän
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1217 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗