Downs [dauns], »dyner», tvänne rader af kritkullar, North Downs och South D., i södra England, hvilka i en långsträckt ellips omsluta den bördiga och välodlade landsträcka, som bär namnet the Weald (»skogen»), ehuru de forna skogarna försvunnit. South D. gå genom södra Sussex från Eastbourne, der de vid Beachy Head (178 m.) stupa brant i hafvet, till gränsen mot Hampshire, der de genom Petersfield Downs och andra små höjdsträckningar öfvergå i Dorset Heights. I sin allmänna riktning mot n. n. v. aflägsna de sig föga från kusten. Deras höjd varierar från 255 m. nära Lewes i deras östra ände till 275 m. i den vestra. De utmärka sig för sina rundade former, sina jämna sluttningar utan träd eller buskar, men klädda i en smaragdgrön gräsmatta, förträffliga betesmarker för stora fårhjordar, de för sitt kött berömda South-Down-fåren. Minnen af äldre oroliga tider äro de befästningar, som man flerestädes anträffar på åsar och isolerade höjder och af hvilka den ryktbaraste är »Poor man's dyke» i närheten af Brighton, en vall af nära 2 km. omfång, beherskande branter på tre sidor. — North D., som bilda södra gränsen af Thamesdalen, sträcka sig nästan parallelt med de förra, på omkr. 20 km. afstånd, från Folkestone vid sundet till gränsen af Wiltshire, der de förena sig med Marlborough downs. De skära Surrey från ö. till v. i tvänne nästan lika stora delar. Deras höjd varierar mellan 100 och 295 m. (Smith Hill vid Dorking). Söder om London erbjuda de strategiska punkter, der i händelse af fientligt anfall hufvudstadens öde skulle afgöras. Också har det ofta varit ifrågasatt att med fästningsverk förstärka den försvarslinie dessa downs bilda, i synnerhet i trakten af Reigate, der jernvägar utgå från London till olika punkter vid Kanalen. Det är till en vigtig passage genom downs, vid Farnham, som man förlagt det stående lägret vid Aldershot.
Nordisk familjebok · första upplagan
Downs
Ämne: Orter i England, Skottland och Irland · Storbritannien och Irland: orter, grevskap och London
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 525–526 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗