Dragonader (Fr. dragonnades, af dragon, dragon) kallas de i Frankrike på Ludvig XIV:s tid mot protestanterna (hugenotterna) riktade förföljelserna, vid hvilka den väpnade styrkan användes. Den första förföljelsen af detta slag skedde 1681, då på krigsministern Louvois' befallning ett dragonregemente inqvarterades hos hugenotterna i Poitou, för att tvinga dem att blifva katoliker. Sedermera utsträcktes inqvarteringarna, med ty åtföljande utpressning och våld, öfver hela landet, och trupperna anställde en blodig jagt efter de motspänstige hugenotterna. Fransmännen gåfvo dessa grofva omvändelseförsök flere namn, såsom les dragonnades, la, mission bottée ("missionärer i sporrar") o. s. v. (Jfr Hugenotter och Kamisarder.) -- I en senare tid har "dragonad" fått betydelsen af militäriskt öfvervåld, som utföres på myndigheternas befallning. J. Th. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dragonader
Ämne: Frankrike: ancien régime och kultur · Floder, sjöar och franska orter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1425 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗