Dreyer

Dreyer, Georg Leonard, militär, tecknare och litograf, föddes i Harburg (konungariket Hannover) d. 31 Okt. 1793. Vid tjugo års ålder ingick han i krigstjenst och deltog i befrielsekriget mot Napoleon, men egnade sig derjämte ganska snart åt ritkonsten, särskildt porträttering, samt åt den då nyss uppblomstrade litografien, hvilken han fick lära i sitt hemland. Till Stockholm begaf han sig 1827 och började straxt efter sin ditkomst utöfva den konstnärliga litografien, i det han utförde ett efter en gravyr kopieradt utmärkt porträtt af dåv. ryska sändebudet i Stockholm, P. van Suchtelen, samt en efter Sandberg tecknad, ganska lifligt återgifven bild af Lars Hjortsberg. Under de följande åren utgaf han flere nya arbeten: Galleri af svenska scenens artister (2 häften, 1828), ett stort porträtt af Karl XIV Johan till häst (efter Sandberg, 1830), porträtt af J. Berggren, A. W. von Schlegel, Samuel Ödmann, prins Karl (sederm. Karl XV) m. fl. 1829 anlade han ett eget litografiskt tryckeri, från hvilket åtskilliga vackra blad utgingo, men upphörde med dess drifvande 1830, då han, förmodligen på uppmaning af v. Suchtelen, begaf sig till Petersburg. I denna stad arbetade han i tre år med mycken framgång, särdeles såsom porträttlitograf. Hans bästa och äfven flesta bilder härröra från denna tid och utmärka sig genom en alltid säker, ofta smakfull teckning, en mjuk crayon och ej obetydlig förmåga af karakteristisk uppfattning. På sommaren 1833 återvände han till Stockholm, erhöll s. å. svensk officersfullmakt, blef 1834 kapten vid Vestmanlands regemente och kort derefter inspektör för generalstabens litografiska inrättning, hvilken då uppstod derigenom, att D:s tryckeri blef statens tillhörighet. I sistnämnda egenskap var han oafbrutet verksam intill 1873, då inrättningen omorganiserades i samband med generalstaben. Under denna långa tid utförde D. väl sällan något eget litografiskt arbete, men han var fortfarande lifligt intresserad för sin konst och gjorde vid inrättningen försök att införa nya förfaringssätt: stengravyr, zinkografi, färgtryck o. d., samt ledde med nit och skicklighet de allt jämt pågående kartarbetena. Under dessa år befordrades han 1843 till major och 1864 till öfverstelöjtnant i armén, men qvarstod äfven efter afskedstagandet vid regementet såsom kapten. Han afled i Stockholm d. 18 Sept. 1879. -rn.