Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Dubbelflöjt

Ämne: Musikinstrument · Musik och italienska lånord

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1514 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Dubbelflöjt (Grek. diavlos), ett hos assyrerna, egypterna, grekerna, romarna och flere andra antika folk brukligt blåsinstrument, bestående af tvänne antingen skilda eller i ett gemensamt munstycke förenade flöjtpipor, hvilka blåstes af en person. Genom Fétis' vidlyftiga bevisföring (i "Hist. génér. de la musique") torde det vara ådagalagdt, att dessa pipor ej ens i de fall, då de voro olika långa, kunnat med hvarandra bilda något slags harmoni annat än så till vida, att den längre pipan möjligen varit stämd i lägre oktaver eller ock bildat en entonig brumbas. -- Dubbelflöjt är äfven benämning på en täckt 4--8 fots orgelstämma med två midt emot hvarandra stående labier. A. L.