Dudik

Dudik, Beda Franz, österrikisk häfdaforskare, f. 1815 i Kojetein (i Mähren), inträdde 1836 i benediktin-orden, lät 1840 prestviga sig och innehade 1840--54 lärarebefattningar i Brünn. 1851 företog han på offentligt uppdrag en färd till Sverige för att studera de under trettioåriga kriget vunna literära skatter, som kunde hafva betydelse för Mährens historia, och 1852 anträdde han en resa till Rom, särskildt för att taga kännedom om de af drottning Kristina dit förda böhmiska böckerna och handskrifterna. Denna resa skildrade han i Iter romanum (1855). Efter sin återkomst fick han i uppdrag af Tyska ordens hög- och stormästare, ärkehertig Maximilian, att i Wien grunda ett central-arkiv för Tyska orden. 1857 företog han på regeringens befallning en resa genom Tyskland i ändamål att genomforska dess arkiv och utnämndes s. å. till mährisk rikshistoriograf. Under italienska fälttåget 1866 åtföljde han det österrikiska högqvarteret och räddade derunder en mängd för Österrike vigtiga urkunder, hvilka förvarades i Venezia. 1869 var han kejsar Frans Josef följaktig på en resa i Egypten, hvilken färd han skildrade i Kaiserreise nach dem orient (1870). 1878 besökte D. för andra gången Sverige och medförde då härifrån en samling böhmiska handskrifter (af svenskarna tagna under trettioåriga kriget), hvilka österrikiska regeringen genom byte erhållit af den svenska. Utom ofvannämnda arbeten har D. bl. a. utgifvit Mährens gegenwärtige zustände, vom standpunkte der statistik (1848), Mährens geschichtsquellen, hvaraf endast 1:sta delen utkommit (1850), Forschungen in Schweden für Mährens geschichte (1852), Waldstein von seiner enthebung bis zur abermaligen übernahme des armee-obercommando's, vom 13 Aug. 1630 bis 13 Apr. 1632 (1858), "Waldsteins correspondenz" (1865--66), Schweden in Böhmen und Mähren 1640 bis 1650 (1879) samt åtskilliga afhandlingar, intagna i olika publikationer, såsom Beiträge zur geschichte des deutschen ordens (i "Archiv zur kunde österreichischer geschichtsquellen", bd 17), Schicksale der katholischen religion und ihrer bekenner in der k. gränzfestung Olmütz während der schwedischen herrschaft vom j. 1642 bis 1650 (i "Oestr. blätter für liter. und kunst", jahrg. 3). R. G.