Eforus (i plur. vanl. eforer; Lat. ephorus, Grek. eforos), egentl. uppsyningsman, kallas den, som, under K. M:jt i dess ecklesiastik-departement, har öfverinseendet öfver ett allmänt läroverk. I Sverige har af ålder i hvarje stift biskopen varit eforus öfver gymnasier och trivialskolor, eller sedermera elementarläroverk och allmänna läroverk, inom stiftet. Enligt kongl. stadgan för rikets allmänna läroverk af d. 1 Nov. 1878 är efori förnämsta pligt att tillse, att de under hans uppsigt varande undervisningsverken motsvara sitt ändamål och att deras lärare noga fullgöra sina åligganden. Eforus skall derför, så ofta hans tid det tillåter, besöka läroverken och öfvervara examina. Hvarje brist eller försummelse bör han söka afhjelpa och rätta eller lagligen beifra. Hans beslut gälla, äfven då de öfverklagas, intill dess K. M:jt ändrat eller upphäft dem, och saknas tydlig lagbestämmelse, har oforus att besluta för tillfället. För läroverk utom stiftsstaden eger han att förordna en inspektor.
Efori särskilda rättigheter och åligganden äro hufvudsakligen följande: 1) omsorgen om att lediga befattningar i vederbörlig ordning tillsättas och att tjensterna behörigen uppehållas; 2) beviljande af tjenstledighet åt lärare (högst för en termin i sänder); 3) förordnande af vikarier och extra lärare; 4) anmälan om behof af förstärkta lärarekrafter, när sådant behof gjort sig gällande; 5) bestämmande, på förslag af rektor och vederbörande lärare, af läroböcker samt öfvervakande af undervisningsmetoder; 6) granskning af uppgjorda förslag till läsordning och till fördelning af skyldigheten att rätta lärjungarnas skriftliga arbeten äfvensom till lärokurser samt pröfning af förslag till ordning för undervisning i öfningsämnena; 7) bestämmande af dagar för läseterminernas början och slut; 8) tillkallande af ledare och vittnen vid års- och höstexamina samt af vittnen vid de muntliga mogenhetsexamina; 9) pröfning af förslag till lärjungars befrielse från vissa afgifter; 10) beviljande af ledighet från undervisningen för hela läroverket; 11) deltagande i läroverkskollegiets sammanträden och ledning af dessa, der han sjelf så önskar; 12) afgifvande af förslag till besättande
af rektorsplats vid högre läroverk; och slutligen 13) afgifvande af berättelse för läsåret öfver de under eforus lydande läroverk (till konsistoriets protokoll) m. m. -- Efori stadfästelse erfordras för att en af kollegiet fälld förvisningsdom skall vinna gällande kraft, och eforus eger jämväl att denna dom upphäfva, ändra eller utbyta mot annan bestraffning. Anser sig rektor i något fall ej kunna biträda kollegiets beslut, må detsamma underställas efori pröfning.
Eforus är i allmänhet den myndighet, genom hvilken Ecklesiastikdepartementet meddelar sig med läroverken, och tvärtom. (På senare tider har dock åt rektor lemnats rättighet att i vissa fall, särskildt i fråga om mogenhetsexamen, omedelbart kommunicera sig med detta departement.) Eforus har att till departementet insända följande handlingar och uppgifter: 1) summarisk förteckning öfver lärjungarnas antal, för höstterminen före d. 30 Sept., för vårterminen före d. 31 Mars; 2) ordning för undervisningen, vid läsårets början; 3) uppgift om dagarna för årsexamen vid högre läroverk, före d. 15 Maj; 4) anmälan om förändring af läroböcker och lärometoder; 5) afskritt af protokollet öfver den muntliga mogenhetspröfningen, inom en månad efter pröfningens slut; 6) framställning om behof af extralärare, före d. 1 Jan. och d. 15 Maj; 7) framställning om extra arvode åt gymnastiklärare vid högre läroverk, före d. 16 Juni; 8) redogörelse för öfningen i utsträckt krigsbildning samt framställning om höjdt arvode åt gymnastiklärare för ledning af dessa, före d. 1 Juli.
För de en- och två-klassiga pedagogierna synes, enligt k. cirkuläret af d. 22 Nov. 1861, eforalstyrelse ej finnas. I afseende på dem bestridas vissa åligganden af biskopen och andra af konsistorierna.
För Stockholms stads allmänna läroverk utöfvas eforalstyrelsen af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk, hvilken enligt k. brefvet af d. 1 Nov. 1878 (jämfördt med k. brefvet af d. 18 Mars 1859) skall bestå af öfverståthållaren (såsom ordförande), ärkebiskopen (såsom ordförande i den förres frånvaro, vid de sammanträden, han bevistar), pastor primarius i Stockholm och borgmästaren derstädes samt en ledamot af Svenska akademien, en af Vetenskapsakademien, och en af Vitterhets historie och antiqvitets akademien (hvilka tre ledamöter hvar för sig utses af dessa samfund), en bland hufvudstadens kyrkoherdar, utsedd af Stockholms stads konsistorium, två af stadsfullmäktige valda ledamöter, den i tjensten äldste rektorn vid de på latinlinien fullständiga allmänna läroverken och rektorn vid realläroverket.
Nya elementarskolans styrelse utgöres af en särskild direktion, bestående af fyra ledamöter, som utses af K. M:jt. R. Tdh.