Erfurt. 1. Regeringsområde i preussiska prov. Sachsen. Arealen 3,530,26 qvkm. (64,12 qv.-mil). 385,499 innev. (1875). -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, vid Gera, en biflod till Unstrut. 48,025 innev. (1875). Det var ifrån 1814 till nyaste tid en vigtig fästning, men sedan 1873 hafva fästningsverken jämte de båda citadellen Petersberg och Cyriaksburg slopats. Den märkligaste bland stadens byggnader
är den i 15:de årh. fullbordade, 1852 restaurerade domkyrkan Beatae Mariae virginis, med en 13,750 kg. (323,5 ctr) tung klocka ("Maria gloriosa", vanligen kallad "Stora Susanna"), en af de största i Tyskland. Det forna Augustinklostret, i hvilket Luther bodde 1505--08, och hvarest hans cell fanns qvar till 1872, då den förstördes genom en eldsvåda, är nu, under namnet Martinsstift, en vårdanstalt för fattiga föräldralösa barn. Det 1378 stiftade universitetet upphäfdes 1816, men minnen deraf äro den botaniska trädgården, det astronomiska observatoriet och den 1758 stiftade vetenskapsakademien. Dessutom har E. ett stort antal undervisningsanstalter: gymnasium, seminarium, krigsskola, handelsskola m. fl. Industrien är mycket utvecklad, i synnerhet i läder, linne-, bomulls- och ylletyger. Af stor betydenhet är trädgårdsodlingen. -- E., som lär vara anlagdt i 5:te årh. och från 741 för en tid var biskopsdöme, gjordes af Karl den store till en handelsplats för slaverna, trädde i 12:te årh. in i hanseförbundet och kom under medeltiden i så stort välstånd, att det i början af 15:de årh. räknade 60--80,000 innebyggare. 1664--1803 tillhörde staden Kur-Mainz, kom 1803 till Preussen och hörde 1806 --13 till Frankrike. Den 27 Sept.--14 Okt. 1808 hade Napoleon der en sammankomst (Erfurtkongressen) med ryske kejsaren Alexander I, i hvilken äfven konungarna af Bajern, Sachsen, Westfalen och Würtemberg m. fl. furstar deltogo. I Nov. 1848 var staden skådeplats för ett stort folktumult, och Mars--April 1850 hölls der det s. k. Erfurtparlamentet af de med Preussen förbundna unionsstaterna.